kapitel 7. uppvaknande och yrvakenhet 753 Högsta domstolen. Sannolikt är det uppenbarhetsrekvisitet – men med den tolkning Högsta domstolen nyss hade gjort framstår felaktigheten som uppenbar. Annars måste man göra tolkningen att de ”goda skäl” som talade för att förvärvet var den kritiska tidpunkten motsades av andra – icke ens nämnda – skäl för motsatsen, särskilt som Högsta domstolen inte accepterade hovrättens resonemang som kringgick hela lagprövningsfrågan på det sättet. Högsta domstolen hade liksom Regeringsrätten i RÅ1982 ref. 1:74 enkelt kunnat sätta en tidsgräns för lagens tillämplighet. I stället gick Högsta domstolen till och med längre än förarbetsuttalandena, som jag har tolkat som att om riksdagen hade beslutat en föreskrift, skulle tillämpning underlåtas endast om felet var särskilt uppenbart.280 I RÅ1980 ref. 1:92 fann Regeringsrätten i ett skattemål –under oenighet– att det var möjligt att få ett förhandsbesked i frågan om en viss föreskrift var grundlagsstridig. Det är viktigt eftersom det innebär att den enskilde som vill göra en viss transaktion eller ett visst avdrag i förväg kan få ett besked om vad som gäller och inte behöver göra sin egen bedömning av grundlagsenligheten, en bedömning som i efterhand kan visa sig felaktig. Regeringsrådet Mueller, som var en av de skiljaktiga ledamöterna, ansåg dock att förhandsbesked av denna typ inte skulle kunna meddelas: Detta ansåg Mueller inte önskvärt, och han menade på ganska oklara grunder att ett förhandsbesked inte skulle kunna vara bindande i den del det avsåg lagprövning, eftersom det skulle strida mot 11 kap. 14 § regeringsformen. Man skulle tvärtom vilja hävda att om förhandsbeskedet innebar att en föreskrift var grundlagsstridig, vore det väl klokt att anse detta bindande beträffande den aktuella beskattningen? Frågan handlade om huruvida en 280 Se Strömberg 1988 s. 125 till ett försök att tolka domen samt Strömberg 1989 s. 213 och JoakimNergelius, ”Om grundlagstolkning, grundlagsvänlig lagtolkning och åsidosättande av grundlagsstridig lag” i SvJT1996 (cit. 1996:2) s. 835-870 på s. 852-853. 281 RÅ1980 ref. 1:92 på s. 276-277. ”När riksskatteverket genom det överklagade beslutet lämnar ett förhandsbesked i anledning av bolagets ansökan – som enligt vad förut anförts gäller frågan huruvida vissa lagar strider mot grundlag på sådant sätt att de inte får tillämpas beträffande bolaget i vad avser beskattningsåret 1979 – har verket gått utöver den lagprövningsrätt somavses med 11 kap 14 § regeringsformen. Med en så vidsträckt tillämpning av lagprövningsrätten i ärenden om förhandsbesked i taxeringsfrågor skulle nämligen riksskatteverket i realiteten komma att fungera som ett slags författningsdomstol beträffande samtliga – även t ex civilrättsliga – författningar vilkas tillämpning kan påverka en taxeringsfråga.”281
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=