konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 752 Någon fråga om uppenbarhet diskuterades inte; det ansågs väl överflödigt vid så klara förhållanden. Intressant är att notera hur retroaktivitetsförbudet inte behöver innebära några känsliga överväganden: lagen gäller som tänkt, tillämpligheten ges bara en begränsning bakåt i tiden.277 Flera äldre norska rättsfall visar samma sak.278 Jämfört medRÅ1978 ref. 1:29 ochNJA1980 s. 718 hade ett litet steg för förhållandet mellan lagstiftare och domstolar men ett stort steg för rättssäkerheten tagits. Frågan om retroaktiv beskattning kom också upp inom inskrivningsväsendet. I NJA1986 s. 428 (retroaktiv stämpelskatt) hade två personer köpt en tomträtt, vars förvärv inte var belagt med stämpelskatt. Innan de sökte lagfart ändrades emellertid bestämmelserna, och någon övergångsbestämmelse infördes inte. Frågan var nu om det var förvärvet eller beviljandet av lagfarten som utlöste skatten.279 Hovrätten ansåg att det var beviljandet av lagfarten som var den kritiska tidpunkten, och då var skatten inte retroaktiv. Högsta domstolen var av annan uppfattning: Uttalandet fascinerar. Det var alltså förvärvet som var den kritiska tidpunkten, och skattskyldighet hade införts efter förvärvet. Det var då fråga om retroaktiv skattelagstiftning. Eftersom det ’inte förelåg förutsättningar’ för att underlåta att tillämpa lagen, belades de ändå med skatt. Vad i förutsättningarna i 11 kap. 14 § regeringsformen som inte förelåg klargjorde inte 276 RÅ1982 ref. 1:74 på s. 235. 277 Möjligen är det detta som Håkan Strömberg (1999 s. 203) avsåg när han skrev att ingen lag eller förordning hade underkänts i högsta instans, ”en annan sak” var att skattelag frånkänts retroaktiv verkan. 278 Jfr bl.a. Rt. 1952 s. 932 (lön under suspension) ochRt. 1964 s. 1418 (danskt straff i Norge). 279 Jfr RH1984:102, som avser fallet när både förvärvet och beviljandet av lagfarten låg före den nya lagens införande men där skatt trots detta uttagits; hovrätten undanröjde skattebeslutet med tillämpning av äldre överklaganderegler jämförda med 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen. Jfr Veloz Roca 1999 s. 360. lagda bestämmelsen om bortseende från vissa skulder, skall denna bestämmelse ej tillämpas i förevarande fall.”276 ”Stämpelskatten är till sin karaktär en skatt på fastighetsomsättningen. I 1964 och 1984 års lagar anges också på ett otvetydigt sätt att stämpelskatt skall erläggas för ’förvärv’ av tomträtt. Goda skäl kan alltså anföras för att förvärvet skall anses vara den omständighet som, i den mening 2 kap 10 § 2 st regeringsformen innefattar, utlöser skattskyldigheten. En sådan uppfattning kan också sägas ligga i linje med uttalandena i motiven till detta lagrum. Förutsättningar för att, som klagandena yrkat, med stöd av 11 kap 14 § regeringsformen underlåta att i förevarande fall tillämpa 1984 års lag föreligger emellertid inte.”
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=