kapitel 7. uppvaknande och yrvakenhet 747 lagen kommer att behandlas närmare i det följande, apropå kommunarresten.254 Som första nordiska land fick Sverige lagprövningsrätten fastslagen i grundlagen. Detta innebär att det inte behövde råda någon tvekan om att domarna fick åsidosätta grundlagsstridig lag liksom andra föreskrifter som stred mot lagar eller grundlagar. Förarbetsuttalandena gjorde det dock klart att lagprövningsrätten skulle utövas restriktivt. Det upprepade påpekandet att lagprövning inte skulle vara något normalt förekommande utan bara skulle ske i undantagsfall var ägnat att inge domarna grundinställningen att så gott som alla förekommande lagstiftningsprodukter skulle anses grundlagsenliga. Attityden kan jämföras med vad förstevoterande i Rt. 1976 s. 1 uttalade: Lagprövningen var en plikt, som helt enkelt skulle utföras ”når spørsmålet melder sig”.255 Detta är ett mycket mer okomplicerat och rättframt sätt att se på saken. Erik Holmberg har sammanfattat förändringen med att konstatera att det var klart genom praxis att lagprövningen var en realitet redan innan den kom till uttryck i grundlagen. Men dess räckvidd var inte klar: ”Principen om uppenbarhet var väl, ehuru stödd på vissa domstolsuttalanden i praxis, snarast en uppfinning av doktrinen”.256 Genom att kravet togs in i grundlagen kunde lagprövningen uppfattas sommera restriktiv än tidigare. Man kan se detta i de långa linjerna: Uppenbarhetskravet härstammade från Hugo Blombergs artikel år 1896, och hade kommit in i praxis under 1950- och 60talen. Någon närmare diskussion om vad det skulle innebära hade inte förts i domstolarna. År 1980 utkom två kommentarer till den nya regeringsformen, dels Erik Holmbergs och Nils Stjernquists Grundlagarna med tillhörande författningar,257 dels Gustaf Petréns och Hans Ragnemalms nyskrivna tolfte upplaga av Robert Malmgrens Sveriges grundlagar och tillhörande författningar.258 Båda verken höll sig när det gällde lagprövningen till en redogörelse för rättsläget sådant det framkom i de successiva förarbetena till regeringsformen.259 254 SOU1978:34 s. 173 och prop. 1978/79:195 s. 59. 255 Rt. 1976 s. 1 (Kløfta) på s. 5. 256 Holmberg 1987 s. 661. 257 Holmberg och Stjernquist 1980. 258 [Malmgren] 1980. 259 Se Holmberg och Stjernquist 1980 s. 248-253 och 397-399, [Malmgren] 1980 s. 304-312. Grundlagsfäst lagprövningsrätt: råg i ryggen eller hinder för rättsutveckling?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=