konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 746 Utskottet diskuterade också närmare vad begreppet ’uppenbart’ skulle betyda. Uppenbarhetsrekvisitet måste, även om det också gällde regeringsförordningar, få en ”särskild betydelse när det gäller av riksdagen beslutad lag eller annan föreskrift”:248 I materiellt hänseende skulle det krävas uppenbar oförenlighet, och i formellt hänseende skulle det krävas ”ett klart och direkt åsidosättande av ett uttryckligt stadgande [---] om lagstiftningsproceduren som uppenbarligen måste vara av väsentlig betydelse för denna”.250 Adverbet och de fyra adjektiven visar på restriktiviteten. Några detaljer kan noteras. ”Endast riksdagen kan stifta grundlag. Det är därför naturligt att riksdagen är den instans som är bäst ägnad att pröva om viss föreskrift är grundlagsenlig.” Tankegången är inte självklar. Bara för att riksdagen i ett mer komplicerat förfarande kan ändra grundlag behöver riksdagen inte vara ägnad att kontrollera grundlagsenlighetenhosvanliga lagar.251 När det gäller den ofta citerade252 meningen ”Uppenbarhetsrekvisitet medför i detta fall enligt utskottets mening att riksdagens tillämpning av visst grundlagsstadgande måste respekteras så länge det håller sig inom ramen för en möjlig tolkning av bestämmelsen i fråga” kan man fråga sig vad ’det’ syftar på. Grundlagsstadgandet, som håller sig inom en rimlig tolkning av sig självt? Rimligen åsyftas ’den’ och därmed ’riksdagens tillämpning’.253 Den oklara tankegången och formuleringen till trots: Utskottet gjorde budskapet klart. Sammanfattningsvis: Hade regeringen beslutat föreskriften, skulle tillämpning underlåtas endast om felet var uppenbart. Hade riksdagen beslutat föreskriften, skulle tillämpning underlåtas endast om felet var särskilt uppenbart. Grundlagsändringarna började gälla den 1 januari 1980. Ett uttalande om möjligheten till domstolsprövning direkt stödd på grund248 Bet. KU 1978/79:39 s. 13. 249 Bet. KU 1978/79:39 s. 13. 250 Bet. KU 1978/79:39 s. 13. 251 Nergelius 1996 s. 669-670. 252 Se bl.a. NJA1992 s. 337 (det fria handredskapsfisket), RÅ1993 ref. 10 (bensinberedskapslager). 253 Så t.ex. Holmberg och Stjernquist 1980 s. 399 not 1. ”Riksdagen är enligt grundlagen den främste lagstiftaren. Endast riksdagen kan stifta grundlag. Det är därför naturligt att riksdagen är den instans som är bäst ägnad att pröva om viss föreskrift är grundlagsenlig. Uppenbarhetsrekvisitet medför i detta fall enligt utskottets mening att riksdagens tillämpning av visst grundlagsstadgande måste respekteras så länge det håller sig inom ramen för en möjlig tolkning av bestämmelsen i fråga.”249
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=