RB 71 vol2

konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 730 som inte hörde samman med överklagbara beslut, saknades ofta annan möjlighet till prövning än genomen begäran om skadestånd. I vissa typer av frågor skulle en författningsdomstol vara nödvändig för att en prövning skulle kunna ske.200 När det gällde prövningen av lagars grundlagsenlighet fanns två tänkbara vägar att gå. Båda förutsatte en oavhängig granskningsinstans. Antingen kunde abstrakt normkontroll ske genom att ett statsorgan lät en granskningsinstans pröva en lags grundlagsenlighet, eller kunde prövningen ske i samband med rättstillämpningen i ett konkret fall. I svensk rätt fanns bara den senare kontrollformen, och den hade tillkommit genom att domstolarna under det senaste halvseklet steg för steg hade tillerkänt sig lagprövningsrätt. Denna rätt hade de dock utövat mycket försiktigt, och så skulle det uppenbarligen förbli: Rättighetsreglerna var inte sådana att domstolarna kunde förväntas få anledning att ingripa mot lagstiftningen, så frågan för domstolarna kunde främst handla om huruvida regeringen inkräktat på riksdagens lagstiftningsområde. Med ett förstärkt rättighetsskydd kunde saken tänkas komma i ett annat läge, men detta skulle enligt Strömberg bara i extrema undantagsfall innebära att domstolarna gjorde om den intresseavvägning som lagstiftaren hade gjort. De svårigheter en ökad lagprövning kunde medföra, framför allt när det gällde risken för politisering av domstolarna, kunde undanröjas genom inrättande av en författningsdomstol som samtidigt innehöll kvalificerad juridisk sakkunskap och åtnjöt politikernas förtroende. Strömberg förordade inrättandet av en riksrätt, som utöver den gamla riksrättens uppgifter kunde ha att som författningsdomstol bedöma lagars och förordningars grundlagsenlighet. Den kunde på grund av sin sammansättning – förslagsvis tre av presidenterna i hovrätt eller kammarrätt och tre av riksdagen utsedda ledamöter201 – åtnjuta juristers och politikers förtroende och samtidigt kanske ”utveckla en något större handlingskraft än de svenska domstolarna hittills har gjort vid utövningen av lagprövningsrätten”.202 Riksrätten kunde också utföra en abstrakt normkontroll av tysk modell.203 Risken för politisering av domstolarna, särkilt i form av inflytande på utnämningarna till de högre domstolarna, lyftes också fram som ett skäl för att lagprövningen skulle ske restrikrivt: den hade inte förutsättningar för att bli 200 Strömberg 1974 s. 75-77. 201 Jfr SOU1972:15 s. 28, 194-195. 202 Strömberg 1974 s. 81. 203 Strömberg 1974 s. 77-81.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=