kapitel 7. uppvaknande och yrvakenhet 729 förvaltningsmyndigheterna som verkställde de beslutande organens föreskrifter. ”Även den rättstillämpande verksamhet som utövas av domstolarna torde få anses innefatta ett verkställande av föreskrifter som beslutats av riksdagen eller regeringen.”194 Redan i samband med att den nya grundlagen antogs förbereddes en ändring av densamma, genom att en utredning om utvidgade fri- och rättigheter tillsattes.195 Nils Herlitz förutsåg att lagprövningen därvid skulle bli en kärnfråga. Det korta konstaterandet att domstolarna hade lagprövningsrätt, som skulle vara av ringa betydelse, förutsatte att det inte fanns särskilt omfattande fri- och rättigheter att pröva lagarna mot. Med utbyggt fri- och rättighetsskydd kunde den frågan komma i ett nytt läge, och det kunde bli aktuellt att reglera lagprövningen uttryckligen i regeringsformen. Det var också av vikt att fri- och rättigheterna blev precist formulerade.196 Herlitz knöt frågan till sin rubrik ”Regeringsformen och folket” och frågade sig hur den enskilde skulle kunna dra nytta av lagprövningen. En sak var att han kunde undgå att en myndighet tillämpade grundlagsstridiga föreskrifter mot honom, och att han kanske kunde undvika att en annan enskild fick grundlagsstridig föreskrift tillämpad mot sig. En annan sak var om grundlagsbud som tillförsäkrade enskilda en rätt eller frihet skulle anses grunda talerätt. Herlitz lyfte fram att Konstitutionsutskottet hade uttalat att de politiska rättigheterna direkt kan åberopas av enskild medborgare gentemot det allmänna. Det var, enligt Herlitz oklart hur och inför vilket organ detta skulle kunna ske.197 OcksåHåkan Strömberg diskuterade rättighetsskyddet och lagprövningen vid denna tidpunkt.198 Efter att ha diskuterat rättighetsskyddets utveckling i svensk rätt övergick han till att behandla garantierna för rättigheternas iakttagande. Det fanns två aspekter på detta: dels hur den som utsatts för en rättighetskränkning skulle kunna kräva rättelse, dels hur grundlagsenligheten hos föreskrifter kunde prövas. Om det var fråga om tillämpning i ett enskilt fall av en grundlagsstridig föreskrift sammanföll de båda aspekterna.199 Strömberg diskuterade behovet av en utökad möjlighet till prövning av påstådda rättighetskränkningar från statens sida, men han fann frågan svårbedömd. Särskilt när det gällde faktiska åtgärder från myndigheternas sida, 194 Prop. 1973:90 s. 233. 195 Herlitz 1973 s. 757. 196 Herlitz 1973 s. 770-771. 197 Herlitz 1973 s. 773. 198 Håkan Strömberg, Grundlag och Medborgarrätt, Lund 1974. 199 Strömberg 1974 s. 75.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=