konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 724 den skulle kunna utvidga det skattepliktiga området i obegränsad omfattning, vilket inte skulle innebära att den som ansökt om frivillig skattskyldighet bara fick tillbaka ingående mervärdesskatt utan också att en utgående skatt övervältrades på konsumenten. Petrén tog senare efterdyningarna av fallet som exempel på ”statsmakternas obenägenhet att finna sig i domstolarnas bedömningar, när dessa ej passar in i mönstret”.154 Redan inom några veckor efter domen lämnade regeringen riksdagen ett lagförslag, som sedan antogs. Lagen innebar att tjänsten gjordes skattepliktig, dessutommed retroaktiv verkan, ”med resultat att domen i realiteten upphävdes lagstiftningsvägen”.154 Regeringsrätten bevakade här Riksdagens rättigheter mot regeringen och såg till att regeringen inte handlade utanför det bemyndigande den hade genom grundlag och skattelag. Indirekt bevakade Regeringsrätten medborgarnas rättigheter mot staten och deras intresse av förutsebarhet i beskattningen. Detta är ett klart exempel på konstitutionellt kritiskt dömande, och Petrén kunde – på ett sätt som påminner om justitiarius Lasson men i omvänd ordning – som domare bekräfta den ståndpunkt han intagit som rättsvetenskapsman. Fallet illustrerar också att rättighetsbevakningen var tandlös utan ett skydd mot retroaktiv skattelag. År 1966 tillsattes en ny grundlagsutredning, som bland annat skulle lägga folksuveräniteten, parlamentarismen och domstolarnas självständiga ställning till grund för ett bearbetat grundlagsförslag. Lagprövningsrätten borde ”bli föremål för en djupgående rättspolitisk analys”.155 För ovanlighetens skull recenserades utredningsdirektiven i Svensk juristtidning; recensent var Gustaf Petrén.156 Han var inte särskilt optimistisk beträffande domstolarnas ställning utan befarade att de snarare förväntades vara en del av den styrande makten än en självständig konstitutionell makt.157 I SOU1972:15 lades grundlagsförslaget fram. Maktdelning och maktbalans skulle ersättas av enhet.158 Detta skedde genom att regeringen var be153 Gustaf Petrén, ”Domstolarnas ställning enligt 1974 års regeringsform” i SvJT1975 (cit. 1975:1) s. 1-14 på s. 13. 154 Petrén 1975:1 s. 14. 155 Lennart Fredlund, ”Fortsatt utredande av författningsfrågan” i SvJT1966 s. 455-458, citatet från s. 457. 156 Gustaf Petrén, ”De nya författningsdirektiven” i SvJT1966 s. 458-467. 157 Petrén 1966 s. 466. 158 SOU1972:15 s. 76. Lagprövning med”ringa eller ingen praktisk betydelse”
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=