konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 716 bestämmanderätt sådan att det fanns rätt till ersättning enligt 105 §. Den ersättning som lagen angav motsvarade full ersättning. Dessa fall säger inte mycket om de differentierade normprövningsmarginalerna. Legalitetsprincipen behandlades utförligt i en artikel av Eivind Smith år 1978 med särskilt fokus på vilka myndigheter som omfattades av kravet på lagstöd för att agera mot enskilda.132 Han antog att legalitetsprincipen utgjorde sedvanerätt på konstitutionell nivå.133 Lex superior-principen gav då legalitetsprincipen den betydelsen att statens ingrepp mot enskilda utan lagstöd inte kunde göras gällande; den negativa sidan av konstitutionellt kritiskt dömande. Smith noterade beträffande domstolarna att lagstöd enligt 96 § grundlagen krävdes i straffrättskipningen men att domstolarna i övrigt ofta uppträdde ”svært fritt”134 i förhållande till legalitetsprincipen. Han berörde men gick inte närmare in på vilken betydelse domarnas tvistlösande verksamhet jämfört med myndigheternas utövande av statlig makt mot den enskilde har i det sammanhanget. Principen kom att tillämpas i rättspraxis samma år. Två västtyska skeppskaptener hade tagit sina fartyg in i norskt farvatten för att utföra ett bärgningsuppdrag men saknade nödvändiga tillstånd. Det förelades var sin bot, men de klagade sedan på att föreskriften inte hade stöd i lag. Förstevoterande Blom konstaterade i Rt. 1978 s. 991 att 96 § grundlagen innebar att straff bara kunde dömas ut med stöd av lag. Boten hade emellertid grundats på ett blankettstraffstadgande som innebar att vissa överträdelser av föreskrifter i lag hade belagts med böter. Det var också detta stadgande som i sig gav lagstöd för utfärdandet av föreskrifterna, något som bekräftades av dess tillkomsthistoria. Det krävdes då inte att det fanns annat lagstöd för själva föreskrifterna. Fallet är möjligen ett exempel på vad som nämndes i Rt. 1976 s. 1, nämligen att Stortinget själv kunde bevaka bemyndigandets funktion och att domstolarna därför normalt skulle följa lagstiftarens intentioner.135 Men den principen kommer på kollisionskurs med legalitetsprincipen, som kräver sträng bevakning från domstolarnas sida.136 Man kan här jämföra medNJA 132 Eivind Smith ”Legalitetsprinsippets hjemmelskrav og subjekter” i TfR1978 s. 655-691. 133 Jfr också NOU1993:18 s. 21. 134 C. Smith 1978 s. 673. 135 Jfr ävenRt. 1980 s. 1267. 136 Jfr E. Smith 1993 s. 254. Legalitet och delegation
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=