konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 1054 Tydligt är att uttryck som ’uppenbart’,18 ’klart och otvetydigt’,19 ’aabenbart eller utvilsomt’,20 ’sikkerhed’,21 och ’klart stöd’ dyker upp just i denna typ av fall och börjar sedan leva sina egna liv. Domarna har varit medvetna omatt de i realiteten har stått inför ett underkännande av en lagreform i dess helhet, och det har gjort dem återhållsamma;23 de har känt en rättskulturell begränsning. Det har funnits en önskan, stödd på ett majoritetsintresse, att genomdriva vissa förändringar, och frågan för domstolarna har varit om grundlagen har satt stopp för förändringarna. Även om ett åsidosättande skulle ske på rent juridiska skäl, skulle det kunna misstänkas vara dikterat av minoritetsståndpunkten. Detsamma har gällt för de danska domstolarnas uteblivna reaktion i UfR1946 s. 31 (Frikorps Danmark) mot den retroaktiva omvärderingen av under besættelsen påbjudna förhållningssätt. Frågan har fram till år 2013 varit aktuell när det gäller den svenska dubbelbestraffningen i skattemål, som visserligen inte kan betecknas som någon populär reformlagstiftning men som ändå av någon anledning förefallit vara politiskt känslig. Att en frågas politiska känslighet kan ligga bakom en bedömning kan möjligen förklaraRt. 1948 s. 1147 (odelsrätt II). Tydligt är också att det är i den extrema varianten av denna typ av situation, det vill säga när det inte bara är en lagreform som står på spel utan det legala och legitima i en föregiven makthavares agerande generellt, som domarnas agerande blir särskilt symboltyngt – jag påminner om linjen från Landshövdingen via ofärdsåren till Høyesterett 1941 samt omNJA1942 s. 65 (kvarstadsbåtarna). Frågan nu är om denna återhållsamhet i form av lagstiftarlojalitet mot stora lagreformer är rättfärdigad eller kan kritiseras. I efterhand har till exempel utgången i UfR1921 s. 644 kritiserats, lagen var klart grundlagsstridig, har det påståtts.24 Det kan antas att ett skäl mot åsidosättande, som ingår i argumentet att lagstiftarens tolkning av oklara grundlagsbestämmelser väger tungt,25 har att göra med lagstiftarens demokratiska legitimitet och att domstolarna då blir en ’counter-majoritarian force’. Man kan diskutera om det är lämpligt att domstolarna är mera återhållsamma när det gäller politiskt angelägna reformer, som möjligen har starkt stöd i en opinion. Denna 18 NJA1961 s. 253 (valutalagen I). 19 NJA1992 s. 337 (det fria handredskapsfisket). 20 Rt. 1918 I s. 401 (den stora koncessionssaken). 21 UfR1921 s. 644 (fæsteavlösning). 22 NJA2000 s. 622 (skattetillägg och dubbelbestraffning I). 23 Jfr Victor 2013. 24 Se kap. 4 avsnitt 2. 25 Se bl.a. Rt. 1956 s. 952 ochRt. 1976 s. 1 (Kløfta).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=