konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 1044 stiftaren flyttade fram sina positioner mellan världskrigen och efter det andra fram till 1970-talet. Tanken på grundlagen som överordnad har sin bakgrund i tillkomsthistorien hos USA:s grundlag och särskilt tanken att federationen inte har mer makt än den har tilldelats. Det har funnits försök att spåra tanken på grundlagen som överordnad längre tillbaka, men det som ansågs hierarkiskt överordnat längre tillbaka i tiden var ofta naturrätten. Om grundlagen har tillkommit som nu sagts eller på annat sätt gjorts svårare att ändra än vanlig lag –gärna med någon typ av fördröjningsmekanism–har den drag av samhällskontrakt, det vill säga vissa grundprinciper för styrningen av staten. Det kan vara så enkelt som att grundlagsändringar förhandlas fram mellan många partier som inte vet om de kommer att vara i regering eller i opposition i framtiden. Det kan då anses naturligt att domarna – såsommed lagstiftaren sidoordnad statsmakt – själv tillämpar grundlagen när fråga om lags grundlagsstridighet uppkommer. Inte heller denna tanke har alltid kommit till explicit uttryck. Men man kan finna den i ganska hög utsträckning i diskussionerna fram till den tyska doktrinen tog överhanden, således fram till 1860-talet. I Sverige kom den till uttryck år 1828-30 och både i Sverige och Norge kan man se spår av Tocquevilles påverkan. I Norge var tanken mera långlivad, särskilt som den kom till uttryck i 1866 års dom från Høyesterett och hos Aschehoug. Den stämde väl överens med grundlagens uppbyggnad. I Danmark var efter år 1900 Berlin och Poul Andersen tydliga med att statsmakterna var sidoordnade och grundlagen överordnad, särskilt efter det att folkomröstning hade införts som krav för grundlagsändring. Andenæs uppfattade, i anknytning till den överordning av grundlag över lag som hade kommit till uttryck i norsk litteratur och praxis, uttryckligen grundlagen som överordnad. Under de senaste 20 åren har tankegången frånUSA:s grundlag kommit att dominera i Norden, nämligen att grundlagen är överordnad lag eftersom den ligger till grund för beslutsfattandet och är svårare att ändra än vanlig lag och att detta innebär att grundlagen skall tillämpas före lag. Huruvida det sistnämnda är en konsekvens eller en förutsättning kan diskuteras; jag menar som framgått av inledningen att de båda frågorna hör ihop och att en grundlag som inte skall tillämpas före lag inte i någon rimlig mening är överordnad lag; den är en sak för lagstiftaren och den är då sidoordnad den lag som domstolarna tillämpar oavsett skillnader i ändringsförfarande. • Normhierarki och sidoordnade statsmakter
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=