konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 1028 derogat inferiori hänfördes till sin amerikanska bakgrund. Friis, Holck, Nellemann och Naumann fäste vikt vid att statens högsta vilja var lagstiftarens, ochdethar snarare att göra med ett organiskt än ett juridisk person-tänkande. Valet av en teoretisk ram som applicerades på grundlagen ochmed vilken följde en rättskultur som sedan definierar den kom inte förrän på 1860-talet. I och med den statsrättsliga positivismen fördes metoden att konstruera system av begrepp över på den konstitutionella rätten, och det nya angreppssättet fick så småningom visst genomslag i Norden. Detta är tydligast i Hermansons sätt att argumentera. Naumann var mindre begreppsorienterad, men han använde en modifierad variant av den monarkiska principen, att kung och ständer i Sverige utgjorde den lagstiftande makten, och drog därav sin slutsats utan att diskutera om en kontrollmekanism var behövlig. Viktigt i den tyska diskussionen var några olika delfrågor: Kompetensprövningen, om domaren kunde bevaka ständernasmedverkansrätt mot monarken, besvarades utifrån ställningstagandet om ständerna kunde bevaka detta själv eller inte. Om nu lagen var promulgerad med åberopande av ett samtycke från ständerna, blev den avgörande frågan vad promulgationen var – en avgörande förklaring eller en motbevisbar presumtion? Och om lagen var formellt gällande, kunde verkligen domarna sätta sig över vad monarken beslutat med ständernas samtycke? Det verkar inte ha uppfattats som ett hinder att tysk teori byggde på den monarkiska principen eller ett juridisk person-tänkande när teorin skulle appliceras på de finska eller svenska grundlagarna. Naumann modifierade den monarkiska principen till att monark och ständer tillsammans var den högsta makten i staten. Det amerikanska synsättet var inte okänt för exempelvis Naumann. Den amerikanska påverkan, som hade inletts genom Tocqueville och Story, fick emellertid verklig effekt genom att Lasson, Aschehoug och Matzen lät sig influeras. Denna påverkan var av annat slag. Det viktiga här var inte den teoretiska begreppsbildningen och konstruktionen, utan det erfarenhetsmässiga konstaterandet att makt måste begränsas. Avgörande här var om grundlagen kunde anses överordnad och i vilken mån det fanns bestämmelser i grundlagarna somkunde uppfattas sombegränsningar för lagstiftningsmakten. Om grundlagen var lex superior, och statsmakterna sidoordnade, uppkom inte olika frågor av typen promulgationens betydelse som presumtion. Däremot uppkom andra frågor, som vem som slutligt skulle tolka grundlagen. Norge skiljer sig från Danmark genom att det fanns en växelverkan genom påverkan i litteraturen av amerikansk rätt, bekräftelse i rättspraxis och legitimering av rättspraxis genom nya hänvisningar till amerikansk rätt.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=