kapitel 9. avslutning 1027 skydd även om de hade förelegat. Det innebär att det är svårt att veta om rättigheterna hade skyddats, om de funnits. År 1855 och 1862 finns å andra sidan avgöranden där domstolarna åsidosatte lägre föreskrifter eller beslut som stred mot lag. I Sverige fördes bland domare en diskussion år 1855 utifrån ett hypotetiskt fall, och det var snarare förmedlande tolkning än åsidosättande som var aktuellt. På samma sätt fördes diskussionen i Finland år 1865. Min bedömning är att det är en gradskillnad som föreligger mellan dessa länder. Det fanns inte ett generellt principiellt avståndstagande från normkontroll i Sverige och Danmark, utan skillnaden mellan Norge å ena sidan och Danmark och Sverige å den andra beror på en kombination av det strängare fri- och rättighetsskyddet i Norge, särskilt förbudet mot all retroaktiv lag, att regeringen var reforminriktad och att grundlagen i högre grad uppfattades som att den begränsade lagstiftarens makt. I de rättsvetenskapliga och andra diskussioner som fördes före den statsrättsliga positivismen finns, förenklat, två motsatta linjer: en som försökte hitta en kontrollmekanism för grundlagens efterlevnad (Mörner, Steenbuch, 1828-30 års lagutskott, Theorell, Cederström, Gaarder, Ussing) och en som fäste större vikt vid att domstolarna inte var en statsmakt på samma sätt som de andra båda (Falsen, Larsen, Tscherning, i viss mån Stang). Det första synsättet är ett lex superior-synsätt som också fanns i USA, det andra pekar framåt mot den tyska teoribildningen. Det går inte några tydliga gränser mellan de nordiska länderna i fråga om varifrån påverkan kom. Speciellt för Norge är den mest utförliga diskussionen som fördes av Stang. Han uttalade sig för lagprövning men med ett uppenbarhetsrekvisit som också fördes vidare av Lasson år 1848 men inte av Gaarder år 1845. Det är här inte i särskilt hög grad fråga om ställningstaganden som renodlat bygger på olika konstitutionella teorier. Snarare är det fråga omatt nationella erfarenheter smält samman med den provkarta på konstitutionella lösningar som var kända från andra länder. På så sätt har både tankarna bakom den svenska 1809 års regeringsform och den norska 1814 års grundlag beskrivits. Tocquevilles verk om demokratin i Amerika var känt på 1830talet i de skandinaviska länderna. I Sverige spreds på 1830-talet Storys beskrivning av förhållandena i USAoch på 1850-talet Vollerts tyska diskussion. Diskussionen på de tyska juristmötena på 1860-talet och diskussionerna i Sverige och Finland följer samma mönster. Principen lex superior Hur och varför skilde sig inspirationen från utländskt tankegods?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=