kapitel 9. avslutning 1023 I fig. 3, som utgör en mycket översiktlig sammanfattning av vad som diskuterats i de föregående kapitlen, återges i de vita rutorna de grundläggande likheterna. Från tidigt 1800-tal till nutid finns fyra utvecklingslinjer från ett oklart rättsläge till ett etablerat konstitutionellt kritiskt dömande. Även på denna abstraktionsnivå framträder dock vissa skillnader. Finland skiljer sig från de andra länderna under perioden från 1919 till ca 1990, och Norge skiljer sig – i motsatt riktning – från de andra länderna under 1800-talet och under perioden 1970-1990. Förhållandena i Norge 1900-1940 och 1945-1970 antyder å ena sidan att Norges särställning mer är en grad- än artskillnad, men å andra sidan väcks frågan om utvecklingen efter år 1970 kan härledas till utvecklingen före år 1900. Ju mer man abstraherar, destomer antyds bilden av en linjär rättsutveckling. I det följande kommer jag i stället att gå in i detaljerna. Först vill jag emellertid återknyta till några skillnader på en mer övergripande nivå. En sådan skillnad är domstolsorganisationerna, där det i Finland och Sverige finns två parallella instansordningar medan det i Danmark och Norge huvudsakligen finns en enda instansordning. En annan sådan skillnad är domskrivningstekniken i de högsta domstolarna, där de norska domarna som huvudregel skriver sina egna vota och ansluter sig till en annan domares votum om de är eniga. I Danmark, Sverige och Finland är huvudregeln att domarna enas om en gemensam dom, som kan åtföljas av skiljaktiga meningar. Medan norska domare har varit och är mest utförliga i sina motiveringar, och talar i jag-form, har danska och svenska domare varit mycket mer knapphändiga i sina skäl och talat för domstolen. Både svenska och danska domare har på senare tid börjat resonera mer utförligt, de svenska mer än de danska. Detta återspeglar en förändring från domaren som rättstillämpare i en enhetlig rättsordning till domaren som rättsbildare i en diversifierad rättsordning.3 Den förstnämnda domaren kan citera lagen, den sistnämnda måste argumentera och förklara. En viktig likhet mellan grundlagarna är att frågan om lagprövningen lämnades obesvarad. Den viktigaste skillnaden är att två grundlagar (den svens3 Jfr fig. 2 på s. 86. Mer i detalj Vad skilde grundlagarna åt?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=