konstruktionen av en särskild nordisk rättsfamilj med en östnordisk och en västnordisk underavdelning. Jag konstaterade att det finns vissa förenande och vissa särskiljande drag, och att det fanns anledning att ifrågasätta, och i vart fall iaktta en viss förutsättningslöshet i förhållande till, Norden som en enhetlig rättskultur och denna rättskulturs starka koppling till civil law-rättskulturen. Jag noterade också den å ena sidan förhärskande utgångspunkten att de nordiska rättsordningarnas likhet är framträdande, å andra sidan utgångspunkten att Norges rättsutveckling när det gäller lagprövningen markant skiljer sig från de andra ländernas. Som noterades i inledningskapitlet har Boaventura de Sousa Santos diskuterat att rätten kan ses i olika skalor, beroende på vilken typ av rättsordning det är fråga om. Han framhöll bland annat att den enhetliga rätten bara har en skala, statens skala.2 Men skalan har också betydelse i en historisk komparation. I detta avsnitt kommer först en mer översiktlig bild av de rättsliga förändringarna att presenteras och sedan en mer detaljerad. avsnittet En nordisk historisk komparation i västlig kontext i kapitel 1 diskuterade jag likheter och skillnader mellan de nordiska rättsordningarna och rättskulturerna på ett övergripande plan. Jag utgick från konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 1022 1 Paavo Kastari i Förhandlingarna vid det 24 nordiska juristmötet i Stockholm 1966, Stockholm 1967, s. 252. 2 Santos 1987 s. 287-291. Kapitel 9. Avslutning ”Lagprövningsrätten som rättsligt problem giver juristens intellektuella nyfikenhet och särskilt det efter vidare och djupare sammanhang strävande forskarsinnet en utmaning, som är direkt stimulerande. Den är desto intressantare då man kan konstatera, att också här i Norden har blotta domstolspraxis stödd av rättsvetenskapen gått in för en avgörande ändring i en fråga av så grundläggande betydelse för rättsordningens upprätthållande.”1 paavo kastari I 1. Rättskultur och rättsliga förändringar Inledning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=