RB 71 vol2

kapitel 7. uppvaknande och yrvakenhet 707 kort sagt uten annet rettsgrunnlag enn dommernes egne verdiforestillinger”.93 Detta utgjorde enligt Smith ett historiskt budskap i domen. Därigenom kan också sägas att domen är en minnesplats, något jag återkommer till i slutet av kapitlet, som symbol för och påminnelse om de mänskliga rättigheternas särskilda betydelse i dömandet. Enligt Eivind Smith sade domen mindre om rättsläget sådant det var år 1976 än om hur det kunde bli.94 Något som har diskuterats i svensk doktrin är innebörden av att grundlagsbestämmelser som reglerade de andra statsmakternas arbetssätt eller inbördes kompetens borde bevakas minst strängt av Høyesterett. Detta har tolkats som att den minst stränga normprövningen enligt domen skulle avse frågor om föreskriften ”på något sätt formellt kommit till i grundlagsstridig ordning”.95 Tolkningen beror rimligen delvis på ett missförstånd; när det gäller de andra statsmakternas interna arbetssätt handlar det visserligen om formella frågor, men det väsentliga är snarare det fallet att den ena statsmakten går in på den andras område med dennas goda minne. Det kan alltså knappast sägas att normprövningsmarginalen generellt är bredare när det gäller den formella normprövningen. År 1954 hade införts en bestämmelse i 110 § grundlagen om att det åligger statens myndigheter att ”lægge Forholdene til rette” för att varje arbetsduglig människa skall kunna få en utkomst genom till arbete. Något som inte diskuterades i domen var vilken betydelse och normprövningsmarginal en sådan grundlagsbestämmelse skulle ha. Det beror på att bestämmelsen inte utgjorde, och inte var avsedd att utgöra, någon grund för rättsliga krav mot staten.96 Vad Andenæs hade uttalat i de tre första upplagorna, 1945-62, har behandlats i det föregående. Rt. 1976 s. 1 gav honom anledning att i 1976 års upplaga uppdatera framställningen, varför det som nu diskuteras är ändringarna i fjärde till sjätte upplagorna 1976-1986. 93 Carsten Smith i Förhandlingarna vid det 28 nordiska juristmötet i København 1978, s. 356. Jfr C. Smith 1992 s. 21. Jfr till skillnader mellan domarna när det gällde ideologier Østlid 1988 s. 46-51. 94 E. Smith 1990 s. 101. 95 Bertil Bengtsson, ”Om lagprövning från domstolssynpunkt” i SvJT1989 s. 678, se även Åhman 2012 s. 27 not 65 och s. 57. 96 Se härtill Eivind Smith, ”Om ’samerettigheter’ og rettighetsvern” i TfR1986 s. 338-364 på s. 341-347. Andenæs uppdaterar

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=