kapitel 8. avdramatisering och principutveckling 1011 mationsfriheten. I den delen konstaterades utifrån regeringsformen att yttrande- och informationsprincipen väger så tungt att en kriminalisering av innehavet av 38 av de 39 berörda teckningarna skulle gå utöver vad som var nödvändigt med hänsyn till de ändamål som hade föranlett straffbestämmelsen. Det var alltså inte fråga om något generellt åsidosättande av en lag utan om att grundlagen begränsade lagens tillämpningsområde i det enskilda fallet. EKMRfanns i bakgrunden men behövde inte tillämpas. När det gällde legalitetsprincipen uttalade Högsta domstolen att en ”fällande dom i målet låg inom ramen för en möjlig tolkning”601 av straffbestämmelsen, en formulering som också använts i detta sammanhang i NJA2006 s. 467 och 2007 s. 805. Det rör sig alltså om en återanvändning av den gamla lagprövningslokutionen från år 1978/79. I NJA2012 s. 105 å andra sidan lästes ett ”krav på skriven lag och tillräcklig begriplighet och precision” in i legalitetsprincipen, något som ju är mer långtgående, även om ett straffbud kunde ”tolkas enligt vedertagna grundsatser, så att dess rätta mening utröns”.602 Som sammanfattande slutsats i denna del kan sägas att norska och svenska domstolar är benägna att läsa olika bestämmelser som skyddar fri- och rättigheter så att de passar med varandra. I Danmark däremot, råder större försiktighet, så att inte grundlagen ändras genom domstolarnas tillämpning avEKMRoch grundlagsändringsförfarandet på så sätt kringgås. Å ena sidan skyddas på detta sätt grundlagens helgd, å andra sidan kan omotiverade luckor i fri- och rättighetsskyddet lätt uppkomma. 601 NJA2012 s. 400 p. 17. 602 NJA2012 s. 105 p. 5.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=