kapitel 8. avdramatisering och principutveckling 1009 I denna del påminns man om det mera tolkningsinriktade resonemangssättet i NJA2005 s. 33, och dessutom visar de rättsfall som åberopas att tillvägagångssättet när det gäller processuella garantier kunde föras över på avvägningen mellan yttrande- och religionsfrihet och diskrimineringsskydd. Liksom i NJA2005 s. 33 är det inte fråga om en verklig lagkonflikt, och lagen skall tolkas enligt EKMRoch dess praxis snarare än enligt förarbetena. Frågan är varför Högsta domstolen inte omedelbart gjorde en helhetstolkning av straffbestämmelsen i ljuset avEKMRoch regeringsformen? Tankarna leds till den danska diskussion som nyss nämndes om försiktigheten med att tolka samman grundlag ochEKMR. Det tolkande tillvägagångssätt som finns i NJA2005 s. 33 och på slutet i NJA2005 s. 805 samt de där åberopade rättsfallen finns emellertid tydligt representerat även i detta sammanhang. Iden första uppföljaren på Åke Greenfallet, NJA2006 s. 467, har justitierådet Victor i sitt tillägg resonerat på ett sätt där helhetssynen och behovet av tolkning klart framträder. I nästa uppföljare, NJA2007 s. 805 I–II, verkar förhållningssättet från NJA2005 s. 33 helt ha slagit igenom. När Högsta domstolen kommit till frågan om hur samma straffbestämmelse skall tolkas uttalade rätten: Den av mig kursiverade meningen Där framhölls att vid tolkningen av brottsbalksbestämmelsen hänsyn måste tas till grundläggande fri- och rättigheter passerar helt förbi den äldre domens steg-för-steg-resonemang, dess lagprövning och dess tveksamhet inför den konventionskonforma tolkningen. I stället går rätten direkt på den konventionskonforma tolkningen.598 Det samlade intrycket är att Högsta domstolen har klargjort att helt eller delvis motstridiga rättsregler i första hand skall tolkas i förhållande till varandra, varvid fri- och rättigheter skall ha företräde framför straff och sanktioner. 597 NJA2007 s. 805 på s. 819. Kursiveringen tillagd här. 598 Jfr Victor 2013 s. 383-390. ”I rättsfallenNJA2005 s. 805 och 2006 s. 467 har HDlämnat en redogörelse för innehållet i och bakgrunden till straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp i BrB samt vad som uttalats i förarbetena i samband med dess tillkomst och senare ändringar i bestämmelsen. Där framhölls att vid tolkningen av brottsbalksbestämmelsen hänsyn måste tas till grundläggande fri- och rättigheter. I detta fall gäller det framför allt yttrandefrihetsintresset såsom detta kommit till uttryck i 2 kap. 13 § RF och artikel 10 i Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som sedan den 1 januari 1995 gäller som lag här i Sverige.”597
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=