RB 71 vol2

konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 1004 Jens Peter Christensen har i olika sammanhang fört fram tesen att Højesteret inte tolkar samman grundlagens ochEKMR:s begränsningar av vad lagstiftaren kan göra. Tillämpning avEKMRartikel 10 har, enligt honom, inte inneburit omtolkningar av 77 § grundlagen, även om dessa båda bestämmelser skyddar tryckfriheten. År 2003 anknöt han till en intervju med Niels Pontoppidan, som år 1996 hade uttalat att en sådan sammantolkning nästan var en omöjlig tanke. Skälet för detta var att EKMRju vid en sådan tolkning reellt skulle få rang av grundlag trots att den inte hade inkorporerats genom grundlagsändring. Pontoppidan hade emellertid lämnat öppet för att synsättet kunde komma att ändras under en tioårsperiod.583 Jonas Christoffersen har däremot tolkat UfR1999 s. 1798 så att Højesteret lät sig inspirera av artikel 11 EKMRvid tolkningen av 79 § grundlagen, eftersom kravet på nödvändighet beträffande ingrepp känns igen från EKMR.584 Jens Peter Christensen har mot detta anfört att proportionalitetskravet funnits i dansk rätt i detta sammanhang innanEKMRaktualiserades.585 Senare har Christensen i skarpare ordalag återkommit till sin ståndpunkt och uttalat att Hojesteret inte har tolkat samman de båda regelverken utan hållit dem ”ganske skarpt adskilt”.586 Højesterets ’jf. herved også’-hänvisningar lämnar fältet öppet för tolkningar. Klart är att grundlagen ochEKMRkan vara relevanta i samma dom, vilket redan det visar att det är svårt att hålla dem isär från varandra. Sättet att resonera – att utgå från grundlagsbestämmelserna och att anse att inskränkningar i dem begränsas med stöd ’jf. herved også’ av EKMR– antyder ju att EKMRgör möjligheten att inskränka friheterna mindre än den annars skulle varit. Varför annars foga in ’jf. herved også’ EKMR, om samma sak gällde enligt dansk rätt? Å andra sidan kan ’jf. herved også’ tolkas bokstavligt och läsas friställt från resten av resonemanget, närmast som en upplysning om att den som så önskar kan läsa art. 11 EKMRoch få ytterligare underlag för förståelsen av frågeställningen. Men då hamnar man just i en beskrivning av hur möjligheten till inskränkning i församlingsfriheten är begränsad. Även omman måste beakta att den danska grundlagen är svårare att ändra än många andra, är det ju bland annat av den anledningen att fri583 J. P. Christensen 2003 s. 22-25. 584 Christoffersen 2000 s. 599. 585 J. P. Christensen 2003 s. 25. 586 Se också J. P. Christensen 2011 s. 254-257, citatet från s. 255. Sammantolkning eller inte – frågan fortfarande kontroversiell

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=