konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 994 läget skulle vara. De tolkade härigenom rättighetsskyddet på ett självständigt sätt. Förhållandet mellan åsidosättande av en ordning och tillämpning avEKMRi ett enskilt fall kan nu beskrivas så här: En intressant tendens som går emot Högsta domstolens försiktighet när det gäller just skattetilläggen är att EKMRibland tillämpas i något oväntade sammanhang, som ett extra argument för en rättsutveckling som Högsta domstolen driver. I NJA2011 s. 563, som handlar om uppsåtsbedömningen vid självförvållat rus, frångick exempelvis Högsta domstolen det tidigare ledande avgörandet NJA1973 s. 590. Ett av argumenten var att Europadomstolen visserligen inte hade ställt sig helt avvisande till användningen av 555 NJA2013 s. 502 p. 52-55. Se härtill Magnus Gulliksson, ”Klart till halvklart – om ne bis in idem och skattetilläggen” i SvJT2013 s. 645-685. ”52. När konventionen tillämpas som svensk lag gäller inget krav på ett ”klart stöd” för den tolkning som i det enskilda fallet ska göras av konventionens rättighetsbestämmelser. Konventionen som svensk lag ska i det avseendet tolkas och tillämpas som andra lagar. 53. När det ska bedömas om svensk lagstiftning är förenlig med Europakonventionen som svensk lag, kan det emellertid uppstå en lagkonflikt som inte alltid går att lösa genom en konventionskonform tolkning eller genom att konventionen som svensk lag ges företräde (jfr p. 32 i 2010 års avgöranden). Har t.ex. lagstiftaren i ett visst lagstiftningsärende gett uttryck för bedömningen att lagen är förenlig med Europakonventionen, måste en utgångspunkt vara att en domstol inte ska kunna underkänna lagen med stöd av konventionen som svensk lag (jfr prop. 1993/94:117 s. 37 f. och bet. 1993/94:KU24 s. 18 ff.). 54. I målet får därför frågan om den aktuella lagstiftningen är förenlig med Europakonventionen i första hand prövas från det perspektivet att konventionen är folkrättsligt bindande. Utgångspunkten är då att en svensk domstol måste kunna underkänna en lag som är oförenlig med Europakonventionen också när frågan ännu inte har prövats av Europadomstolen. Det finns emellertid här anledning att visa återhållsamhet. Att HDi 2010 års avgöranden tillämpade ett krav på klart stöd får ses som ett uttryck för den grad av försiktighet som då ansågs vara befogad. 55. Vid bedömningen av vilket krav på klarhet som är motiverat får det betydelse hur viktig den berörda rättigheten är, liksom vilket slags lagstiftning det rör sig om. Även de rättsliga och praktiska konsekvenserna måste vägas in. Om en lag underkänns kan följdändringar behövas, något som talar för att frågan i mindre klara fall ska hanteras av lagstiftaren snarare än av svenska domstolar. En ytterligare omständighet som bör beaktas är vilka möjligheter som lagstiftaren har haft att anpassa det svenska rättsläget till de krav som konventionsrätten kan ställa.”555 • EKMRsom murbräcka?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=