konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 992 Högsta domstolen inte ställde någon fråga till EU-domstolen, hade Haparanda tingsrätt hunnit före. I sitt förhandsavgörande i målet Åkerberg Fransson förklarade EU-domstolen att den var behörig att pröva frågan: Om ett skattetillägg har straffrättslig karaktär och har vunnit laga kraft utgör det hinder för en brottmålsdom för samma gärning. Huruvida ett skattetilllägg har straffrättslig karaktär bedöms på samma sätt som enligt artikel 6,551 även omEU-domstolen har lagt till en svårtolkad förutsättning att återstående sanktion måste vara effektiv, proportionell och avskräckande. Hovrättens för Västra Sverige dom och Haparanda tingsrätts begäran om förhandsavgörande visar på en ny dynamik i dömandet och en ny attityd till uppgiften bland åtminstone en del av Sveriges domare. Detta kunde beskrivas på olika sätt.552 Men faktum kvarstår: frågan om dubbelbestraffning i skatteförfarandet blev en symbolfråga.553 Detta samverkar med en annan symbolfråga, nämligen att Högsta domstolen inte längre har ’sista ordet’. EU-domstolen låter sig ju frågas under förfarandets gång, medan Europadomstolens ställningstagande kan ligga till grund för spekulationer. Det kommer dessutommed fördröjning, vilket innebär att nationell rätts förenlighet medEKMRkan vara satt i fråga under avsevärd tid. I det följande kommer jag att diskutera några fall om kompensatoriskt dömande, bland annat NJA2012 s. 1038. Men en aspekt av det fallet måste nämnas här, nämligen Högsta domstolens uttalanden om att EKMRhar två betydelser i svensk rätt. Högsta domstolen uttalade: 550 EU-domstolens dom den 26.2.2013 mål C-617/10 Åkerberg Fransson. 551 EU-domstolen hänvisar till sin dom den 5.6.2012 i mål C-489/10 Bonda, som hänvisar till Europadomstolens domar den 8.6.1976 i mål 5100/71 Engel m.fl. mot Nederländerna och 10.2.2009 i mål 14939/03 Zolotukhin mot Ryssland. 552 Se å ena sidan Ola Zetterquist ”Strasbourg, Luxembourg – we have a problem – reflektioner om ett litet HD-uppror” i Fskr. till Pär Hallström, Uppsala 2012, s. 353-363, och å den andra, Fredrik Stenhammar, ”Internationell anarki i svenska domstolar? Ett folkrättsligt perspektiv på ’HD-upproret’ om skattetilläggen” i JT2011/12 s. 477-502. 553 Dessutom med betydande verkningar för den enskilde: ett skatteundandragande på 600 000 kr kunde exempelvis leda både till skattetillägg med 240 000 kr och åtta månaders fängelse, jfr tingsrättens dom i NJA2010 s. 168 I. ”De grundläggande rättigheter som garanteras i stadgan måste således iakttas när en nationell lagstiftning omfattas av unionsrättens tillämpningsområde, och något fall som sålunda omfattas av unionsrätten, utan att de grundläggande rättigheterna äger tillämplighet, är följaktligen inte möjligt. Är unionsrätten tillämplig innebär detta att de grundläggande rättigheter som garanteras i stadgan är tillämpliga.”550
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=