kapitel 8. avdramatisering och principutveckling 989 diskuterats i det föregående – reglerna fungerar som avsett i vissa fall medan deras tillämpningsområde måste inskränkas genom grundlagskonform tolkning i andra fall. Detsamma gäller NJA2005 s. 805 (Åke Green), som diskuteras i det följande. I det nu aktulla fallet kunde frågan inte lösas så, utan ett åsidosättande skulle inte lämna några fall av dubbelbestraffning kvar på ett visst område, såsom när det gällde oriktiga uppgifter i skatteförfarandet. En hel ’ordning’ skulle åsidosättas genom ett ställningstagande från en av de högsta domstolarna. Man bör dock ha i minnet att den enskildes behov av domstolarnas skydd mot ingrepp i hans eller hennes rättigheter knappast är mindre i den typen av fall. För att nu återvända till rättsfallet kan konstateras att Högsta domstolen, efter de delar som citerats, delade upp sig i en majoritet och en minoritet. Majoriteten – justitieråden Victor och Lambertz – konstaterade åter att Europadomstolens praxis lämnade visst utrymme för att ha flera sanktioner för samma ’brott’ som också kunde beslutas om av olika organ vid skilda tillfällen och fortsatte: I ett tillägg klargjorde Lambertz som sin mening att det fanns ”visst stöd för att den svenska ordningen är godtagbar” och i vart fall inte ”något klart stöd”543 för att den inte var det. Justitierådet Severin Blomstrad var ense med majoriteten om utgången men skiljaktig beträffande motiveringen, och fäste liksom Regeringsrätten vikt vid att någon dom mot Sverige inte fanns efter Zolotukhin. Han tillämpade ett ’klart stöd’-krav. Justitieråden Marianne Lundius och Stefan Lindskog var skiljaktiga i frågan om den svenska ordningen stred mot EKMR. Även de konstaterade att det kunde vara tillåtet att en påföljd tillkom, till exempel indragning av ett körkort, efter det att en brottmålsdomvunnit laga kraft. Det måste dock vara fråga om en ren komplettering i sanktionshänseende, och inte en ny fullständig prövning. Vid skattebrottsåtal efter skattetillägg var det inte bara fråga om att en ny påföljd tillkom, utan det var fråga om ett nytt och fristå542 NJA2010 s. 168 I p. 33. 543 NJA2010 s. 168 I på s. 196. ”I vad mån det svenska systemet med skattetillägg på denna grund kan anses vara konventionsenligt kan vara föremål för olika bedömningar. Något klart stöd för att så inte skulle vara fallet ger emellertid varken artikeln i sig eller Europadomstolens praxis. Under sådana förhållanden saknas underlag för att generellt underkänna systemet med dubbla förfaranden och på den grunden anse att det föreligger hinder mot att pröva åtalet mot [den tilltalade].”542
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=