konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 980 huvudregeln var fortfarande att förvaltningsbeslut överprövades av högre förvaltningsmyndighet, i sista hand regeringen. Ett bolag vid namn Lassagård Aktiebolag ansökte hos länsstyrelsen om jordbruksstöd, men ansökan avvisades såsom för sent inkommen. Efter överklagande fastställde Jordbruksverket beslutet och angav att dess beslut inte kunde överklagas. Lassagård överklagade till länsrätten i Jönköpings län. Länsrätten fann att rättsprövning av beslutet inte kunde ske eftersom det inte berörde förhållanden som avsågs i 8kap. 2-3 §§ regeringsformen. EKMR gällde emellertid numera som svensk lag, och länsrätten prövade om beslutet föll under art. 6. Enligt Stallknecht-avgörandena var rättsläget i denna del oklart, men länsrätten fann att EG-rätten här tillhandahöll en civil rättighet som måste kunna domstolsprövas enligt art. 6 EKMR vilket i sin tur innebar att överklagandeförbudet kunde åsidosättas såsom uppenbart grundlagsstridigt enligt 11 kap. 14 § regeringsformen. Resonemanget är ett intressant exempel på hur en processuell garanti kan byggas upp av regler ur olika källor. Just länsrätten i Jönköping ansåg sig dock inte vara behörig domstol. Kammarrätten instämde i att det fanns en rätt till domstolsprövning och såg som sin uppgift att utpeka vilken domstol som skulle pröva målet: ”Det framstår härvid som lämpligast och bäst i överensstämmelse med svensk rättstradition och med den fördelning av måltyper som nu gäller att denna prövning sker vid allmän förvaltningsdomstol.”516 Länsrätten i Hallands län borde pröva målet, eftersom den första prövningen hade skett hos länsstyrelsen där. Länsrätten i Hallands län prövade frågan i sak och avslog överklagandet, men Kammarrätten i Göteborg fann – i anslutning till RÅ1995 ref. 58 – att rätt till domstolsprövning saknades, undanröjde länsrättens dom och avvisade överkla- gandet. Cirkeln var sluten. Målet hamnade äntligen hos Regeringsrätten som visade målet åter till kammarrätten. Regeringsrätten konstaterade att det inte fanns någon uttryckligEG-rättslig bestämmelse om att den som vägrats sådant jordbruksstöd som det var fråga om hade rätt till domstolsprövning, men det innebar inte med nödvändighet att sådan rätt saknades: ”Hänsyn måste också tas till EG-rättens allmänna rättsprinciper såsom dessa uttolkats och utvecklats av EG-domstolen.”517 Regeringsrätten gjorde en principiell bedömning av de processuella garantierna enligt EG-rätten ochEKMR: 516 RÅ1997 ref. 65 på s. 358. 517 RÅ1997 ref. 65 på s. 362 ”Bolagets talan avser ett på EG-rättslig grund framställt anspråk om ekonomiskt stöd i samband med jordbruksproduktion. EG-domstolen har – med hänvisning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=