RB 71 vol2

konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 970 ningsrätten skulle lämnas oförändrad, att EKMRskulle inkorporeras i svensk lag och att en grundlagsbestämmelse skulle tillkomma innebärande att lag inte skulle få stiftas i strid med EKMR.471 Införandet av EKMRskulle ske samtidigt som det svenskaEU-medlemskapet började gälla.472 Överenskommelsen hindrade inte att några frågor fortfarande var kontroversiella. Den ena kontroversiella frågan var vilken räckvidd skyddet för äganderätten respektive allemansrätten egentligen hade.473 Detta kom snart att prövas i två mål. I NJA1996 s. 110 uttalade Högsta domstolen att ett servitut kunde ändras på visst sätt enligt gällande bestämmelser, men det återstod att ta ställning till frågan om den nya grundlagsbestämmelsen kunde ”föranleda en övergång till en mer restriktiv tillämping av de regler i [fastighetsbildningslagen] sommedger tvångsförfogande över annans fasta egendom”. Grundlagsbestämmelsen reglerade tvångsförfoganden i allmänt intresse. Fastighetsbildningen berörde en rad olika enskilda och allmänna intressen, som skulle avvägas mot varandra. Högsta domstolens majoritet hänförde sig till förarbetena till grundlagsändringen, där det hade anförts att överföring av rättigheter till förmån för ett enskilt intresse kunde tjäna angelägna allmänna intressen och att det saknades anledning att göra ändringar i fastighetslagstiftningen. Högsta domstolen drog slutsatsen att detta innebar att servitutsbestämmelserna skulle tillämpas som förut. Det kan noteras att Högsta domstolens analys var ganska osjälvständig – intressantare hade varit om domstolen hade försökt själv dra en gräns mellan expropriation som tvångsförfogande över annans egendom och servitut som reglering av rättigheter och skyldigheter mellan närliggande fastigheter.475 En restriktiv tolkning av begreppet ledningsrätt gjordes emellertid i NJA2004 s. 336, eftersom en extensiv tolkning inte skulle uppfylla förutsebarhetskravet vid expropriativa förfaranden enligt EKMR.476 När det gällde allemansrätten konstaterade hovrätten i NJA1996 s. 495 att skyddet för äganderätten enligt grundlagen ochEKMRmåste avvägas mot grundlagsskyddet för allemansrätten. Kommersiellt organiserat utnyttjande av en fastighet för forsränning 471 Prop. 1993/94:117. 472 Se härtill Regner 1994. 473 Regner 1994 s. 254-255. Jfr kritiskt om formuleringen av äganderättsskyddet Bertil Bengtsson, ”En problematisk grundlagsändring” i SvJT1994 s. 920-933. 474 NJA1996 s. 110 på s. 117. 475 Jfr ävenNJA2000 s. 57, där föreskrifter i 1810 års privilegium för Göta kanalbolag och ett beslut av år 1812 ansågs motsvara servitut och kunna ändras enligt bestämmelserna om servitut. 476 Se ävenNJA2007 s. 695.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=