kapitel 8. avdramatisering och principutveckling 969 NJA1991 s. 188 är, som Göran Regner har anfört, ett exempel på fördragskonform tolkning av svensk rätt.467 I den kategorin får det sällskap av ett antal rättsfall som handlade om olika processuella garantier.468 Särskilt kan framhållas Högsta domstolens uttalande i NJA1992 s. 532 att domstolarna i brottmål borde tillämpa möjligheten i rättegångsbalken till uppläsning och bevisvärdering av uppgifter i förhör hållna utom rätta ”på ett mera restriktivt sätt än ordalagen medger och avsikten synes ha varit”.469 Rättutvecklingen i dessa avseende fortsatte även efter inkorporeringen. Hemliga handlingar kan lägga hinder i vägen för möjligheten att föra klagomål vid Europadomstolen. Ett ombud för en person som dömts för brott ville i NJA1993 s. 566 få ut sekretessbelagda handlingar i brottmålet för att kunna föra sin talan i Europadomstolen. I ett sådant fall måste begäran vägas mot målsägandens intresse av sekretess. Tingsrätten lämnade ut handlingarna med förbehållet att de endast fick användas för att personen skulle kunna tillvarata sin rätt vid svensk domstol. Hovrätten tillät också att handlingarna användes inför den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna, eftersom förfarandet där – till skillnad från vid domstolen – var hemligt. Högsta domstolen – som refererade till principen omequality of arms – konstaterade att staten skulle kunna använda uppgifterna vid Europadomstolen och att staten inte fick hindra enskild part från att använda sin klagorätt. Europadomstolen kunde dessutom besluta att handlingar inte skulle vara tillgängliga för allmänheten. Högsta domstolen tillät också att handlingarna användes inför Europadomstolen. I all sin enkelhet illustrerar rättsfallet hur beredvilligheten till samarbete från svensk domstols sida gentemot de europeiska kontrollorganen ökade instans för instans. EKMRhade, som framgått, tolkningsvis beaktats i dömandet i några fall, men nästan uteslutande avHögsta domstolen.470 År 1993 uppnåddes en kompromiss mellan några av de politiska partierna på så sätt att grundlagsskyddet för äganderätten skulle byggas ut, att allemansrätten, närings- och yrkesfriheten, och rätten till utbildning skulle få grundlagsskydd, att lagpröv467 Göran Regner, ”Juridik och politik – aktuella grundlagsändringar” i SvJT1994 s. 242-259 på s. 253. 468 NJA1991 s. 512I-II, 1992 s. 363I-III, 1992 s. 513, 1993 s. 109, 1993 s. 111 och 1994 s. 290. Jfr betr. Regeringsrätten Lavin 2013 s. 341-342. 469 NJA1992 s. 532 på s. 537. 470 Se betr. Regeringsrätten Lavin 2013 s. 341-345. Inkorporeringen avEKMR: strid om principer
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=