konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 968 stol tänjer på behörighetsreglerna eller 2b) allmän domstol anser sig ha en restkompetens, är ju mindre intressant för den som vill ha domstolsprövningen, förutsatt att något av 2a) eller 2b) inträffar. Detta förutsätter ju också att en enskild gör ett försök, och hovrätten försökte med sina förarbetshänvisningar anvisa en lämplig väg, som till och med grundlagsstiftaren hade öppnat. Mot bakgrund av det ovanliga i att en enskild väcker talan mot ett frihetsberövande (eller förvaltningsbeslut generellt) vid allmän domstol, kan det antas att domstolarna saknade beredskap för att hantera sådana mål. Att beredskap saknades även för att avgöra om andra typer av beslut skulle prövas i allmän domstol eller förvaltningsdomstol kommer att framgå i det följande. Det bör också noteras att den skiljaktige ledamoten i hovrätten tog in andra aspekter än normprövningsfrågan: proportionalitetsprövning (som väl också kommer från Europadomstolen) och frågan om beslutsmyndigheten beaktat rätt syfte (jfr Henrik Zahles ’aspektkontroll’). Detta visar att domstolsprövningen av myndighetsbeslut kunde tänkas intensifieras, men sammantaget visar en jämförelse mellan hovrättens majoritet och minoritet att det ännu inte fanns något klart sätt att hantera gränsen mellan normprövning och överprövning av beslut. NJA1991 s. 188 var ett verkställighetsärende där frågan uppkom om det underliggande beslutet kunde domstolsprövas. Högsta domstolen fann ”skäl att ta hänsyn till”465 EKMRoch Europadomstolens praxis men konstaterade att rätten till domstolsprövning inte egentligen avsåg den domstolsprövning som skedde inom ramen för verkställighetsförfarandet. Det var ju själva det administrativa beslut som låg till grund för verkställigheten som skulle kunna domstolsprövas. I avvaktan på att rätt till sådan domstolsprövning skulle införas borde dock, enligt Högsta domstolen, möjligheten till domstolsprövning på verkställighetsstadiet utnyttjas ”i görligaste mån”.466 Då kunde också, med stöd av NJA1988 s. 572, muntlig förhandling komma i fråga utöver vad som angavs i rättegångsbalken. NJA1991 s. 188 ligger alltså i linje med resonemanget i kommunarrestmålen att domstolarna fick försöka utnyttja de domstolsprövningsmöjligheter som förelågmindre restriktivt. 465 NJA1991 s. 188 på s. 192. 466 NJA1991 s. 188 på s. 193. • Domstolsprövning av förvaltningsbeslut och andra processuella garantier
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=