sen måste bli att Højesteret nu – som Høyesterett – gör en ”selvstendig tolking av konvensjonen”.450 Att rättssäkerhetsgarantier var något som domstolarna behövde diskutera utförligt framgår av två fall om den så kallade kommunarresten. Det första av dessa fall kom visserligen år 1989, men den utförliga diskussionen i Högsta domstolens dom i det fallet har så nära samband med hovrättens ställningstagande i fallet av år 1990 att det – då de sammantaget markerar ett delvis nytt förhållningssätt till rättighetsfrågorna – är naturligt att behandla båda fallen i detta kapitel. Den så kallade kommunarresten innefattade regler om att regeringen kunde besluta att misstänkta terrorister, beträffande vilka utvisningsbeslut inte kunde verkställas, bara fick vistas inom viss kommun och skulle anmäla sig hos viss polismyndighet med vissa intervall. I NJA1989 s. 131 hade en person – N.A. – som omfattades av ett sådant beslut underlåtit att fullgöra sin anmälningsskyldighet. När han åtalades för den gärningen hävdade han att beslutet var olagligt och att frihetsinskränkningen stred mot EKMR; det var i realiteten fråga om ett frihetsberövande och han hade inte fått sin rätt till domstolsprövning tillgodosedd. Tingsrätten och hovrätten dömde honom för brottet utan annan bedömning fråga om beslutets laglighet än att de föreskrifter som regeringen meddelat personen var ”lagligen grundade”.451 Högsta domstolen – med justitierådet Bengtsson som referent – var mer utförlig. I domskälen redogjordes för regeringsformens frihetsskydd, och Högsta domstolen ansåg att EKMRvisserligen ”inte utgör svensk rätt” men att det ändå var ”naturligt att dess ståndpunkt i rättighetsfrågor påverkar tolkningen av regeringsformen”.452 Därefter prövade domstolen om de aktuella reglerna var förenliga med regeringsformen. Utlännings rörelsefrihet var inte skyddad, men även utlänningar hade rätt till domstolsprövning av frihetsberövande som skedde i anledning av misstanke om brott. Situationen Sverige kapitel 8. avdramatisering och principutveckling 963 450 Rt. 2005 s. 833 p. 45. 451 NJA1989 s. 131 på s. 132. 452 NJA1989 s. 131 på s. 134, båda citaten. EKMRfår större betydelse • Processuella garantier: Kommunarresten
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=