RB 71 vol2

kapitel 7. uppvaknande och yrvakenhet 701 tigheter och i stället skärpt skyddet för politiska och andra medborgerliga fri- och rättigheter. Dessa rättigheter hade fått en ’preferred position’. Skälet var att de ekonomiska rättigheternas omfång kunde påverkas genom lagstiftningen, men för att den lagstiftandemakten skulle kunna påverkas måste de politiska fri- och rättigheterna såsom yttrandefrihet och rösträtt skyddas.64 Carsten Smith förde alltså ungefär samma resonemang som Peter Germer. Enligt Carsten Smith var det bra att Høyesterett hade varit återhållsam med att underkänna efterkrigstidens ekonomiska lagstiftning, Enligt Smith hade möjligen nedmonteringen av lagprövningen kommit så långt, att lagprövning bara kunde ske vid uppenbar eller otvivelaktig grundlagsstridighet. Eftersom det var oklart omså var fallet, skulle det vara välkommet om Høyesterett klargjorde att så var fallet, dock med undantag för de politiska friheterna som alltså borde ha en smalare normprövningsmarginal. Sammanfattningsvis borde Høyesterett i sin rättsskapande verksamhet ”trekke opp retningslinjer for fremtiden”, men detta borde inte i första hand ske på grundlagsnivå. Grundlagsstridiga lagar skulle bara underkännas ”i klare konflikttilfelle”.66 Liksom Eckhoff hade Carsten Smith en restriktiv linje, men Smith ville ha klargörande rättspraxis, och han ville ha olika normprövningsmarginaler för olika typer av fri- och rättigheter. För de ekonomiska rättigheterna ville han ha en bred normprövningsmarginal med ett uppenbarhets- eller otvivelaktighetsrekvisit. GenomRt. 1976 s. 1 skulle de båda författarna komma att få klara besked, och Germer skulle få stöd för sin rätt uppfattning om än inte i sitt eget land. En ny lag som i anslutning till 105 § grundlagen skulle reglera expropriationsersättningarna och anknyta dem till fastigheternas aktuella bruk för64 C. Smith 1975 s. 300-301. 65 C. Smith 1975 s. 302, jfr Smith o Smith 1982 s. 223-224. 66 C. Smith 1975 s. 318, båda citaten. ”Men også her i landet bør vi godta at de personlige friheter står høyere i hierarkiet av demokratiske verdier enn de økonomiske rettigheter, og derfor i større grad bør kunne vernes ved domstolenes prøvelsesrett.”65 Lagprövningen bekräftas och normprövningsmarginalerna differentieras Ny lag om expropriationsersättning

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=