kapitel 7. uppvaknande och yrvakenhet 699 kunde man konstatera i vilken grad en viss bestämmelse var ägnad att slå ut en lägre bestämmelse. Fleischer menade inte att det viktiga var om en grundlagsbestämmelse gav möjligheter till undantag genom lag, utan detta definierade grundlagsskyddets omfattning.49 Som Fleischer får uppfattas var det något annat som definierade de olika fri- och rättigheternas olika ’trinnhøyde’, men det blir inte klargjort vad detta skulle vara. Torstein Eckhoff hade år 1962 diskuterat domarens förhållande till lagen.50 Han hade år 1964 diskuterat dels det inbördes förhållandet mellan de högsta statsmakterna men utan att behandla domstolarna,51 dels i korthet visat återhållsamhet i förhållande till lagprövningen.52 I det sammanhanget anslöt han sig till uppfattningen att lagprövningen inte hade uppkommit förrän år 1890 och var en reaktion mot parlamentarismen. Att detta inte ger hela bilden har diskuterats i det föregående.53 Icke desto mindre är hans inställning av betydelse för att förstå hans ståndpunkt år 1975, när han tog upp en utförligare diskussion om domarnas förhållande till grundlagsstridiga lagar. Han menade i en kortfattad presentation i den finska tidningenOikeus,54 och i en utförlig rättshistorisk uppsats i festskriften till Jens Arup Seip,55 att lagprövningens existens inte vann allmänt erkännande genom 1866 års dom utan att det var på 1890-talet och runt 1910 som lagprövningen hade sin höjdpunkt. Efter det att plenumslagen hade antagits hade lagprövningen blivit mer sällsynt.56 Grundlagsfrågorna hade fått ny aktualitet efter andra världskriget, men Eckhoff konstaterade kort om den provisoriska lagstiftningen från Londonregeringen att Høyesterett ”godtok praktisk talt alt dette”.57 De enda undantagen var fallenRt. 1952 s. 932 (lön under suspension) och Rt. 1964 s. 1418 (danskt straff i Norge). Redan i Rt. 1922 s. 624 hade skyddet för välförvärvade rättigheter begränsats, och en ytterligare begränsing hade skett i Rt. 1948 s. 1147 (odelsrätt II). 49 Fleischer 1969 s. 445-446. 50 Se ovan kap. 6 avsnitt 3. 51 Torstein Eckhoff, ”Utviklingslinjer i norsk statsstyre og forfatningsrett 1814-1964” i TfR 1964 (cit. 1964:1) s. 171-231. 52 Torstein Eckhoff, ”Noen refleksjoner om domstolenes uavhengighet” i Fskr. till Karl Olivecrona, Stockholm 1964 (cit. 1964:2) s. 124-126. 53 Se ovan kap. 2 avsnitt 4 och kap. 6 avsnitt 4. 54 Eckhoff 1975:1 s. 5-8. 55 Eckhoff 1975:2. 56 Eckhoff 1975:2 s. 184-202 och 1975:1 s.5-7. 57 Eckhoff 1975:2 s. 202. Torstein Eckhoff: Ingen lagprövning mer
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=