kapitel 8. avdramatisering och principutveckling 939 för att en nationell högsta domstol går något längre än vad som är nödvändigt för att uppfylla kraven i EKMR. Jag återkommer härtill i avslutningen. I Rt. 1991 s. 173 var det fråga om en grundlagsändring om införande av utjämningsmandat stred mot 112 § grundlagen. Käranden hade begärt fastställelse av att grundlagsändringen stred mot grundlagens anda och därmed skulle upphävas. Høyesteretts kjæremålsudvalg fann, liksom underinstanserna, att domstolarna inte kunde pröva frågan. Den samiska befolkningens skydd för sin kultur enligt grundlagen, FN:s konvention om mänskliga rättigheter ochILO-konventionen om urbefokningar, vilken Norge hade ratificerat år 1990, hindrade i Rt. 1992 s. 1037 inte att samer ålades att göra värnplikt. I Rt. 1997 s. 580 konstaterade Høyesterett, med hänvisning till Rt. 1961 s. 1350 (tandläkare I) och 1983 s. 1004 (Børre Knudsen), att åsidosättande av lag eller en provisorisk anordning ”fordi den strider mot visse alminnelige rettsprinsipper av grunnlovsmessig karakter, kan bare tenkes i helt ekstreme tilfeller”.355 Inte heller på grundval av ett antal bestämmelser i internationella konventioner356 kunde anordningen – som innefattade ett provisoriskt strejkförbud – åsidosättas. I ett fall, Rt. 1998 s. 87, slogs föga förvånande fast att det inte var möjligt att föra en rent abstrakt talan om fastställelse av att en bestämmelse i lag stred mot en viss bestämmelse i EKMR. En sådan fråga – uttalade Høyesteretts kjæremålsutvalg – kunde bara prövas utifrån de konkreta omständigheterna i ett enskilt fall. Denna något spretiga typ av försök att få beslut domstolsprövade kunde år 1999 kanaliseras och begränsas. När EKMRmed tilläggsprotokoll inkorporerades i norsk rätt år 1999357 inkorporerades nämligen också två ytterligare konventioner i den utsträckning de var bindande for Norge: 1966 års FN-konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och 1966 års FN-konvention ommedborgerliga och politiska rättigheter med tilläggsprotokoll.358 Därefter har tillkommit år 2003 FN:s barnkonvention av år 355 Rt. 1997 s. 580. 356 Bl.a. två ILO-konventioner om föreningsfrihet och organisationsrätt samt FN-konventionerna om ekonomiska, sociala och kulturella respektive medborgerliga och politiska rättigheter. 357 Ytterligare tilläggsprotokoll LOV-2005-06-10 nr 49. 358 Lov 1999-05-21 nr 30: Lov om styrking av menneskerettighetenes stilling i norsk rett (menneskerettsloven). Inte bara EKMR • Tidiga försök
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=