kapitel 8. avdramatisering och principutveckling 931 Regeln behövde inte vara klar och entydig för att åsidosättande skulle kunna ske, men flera av bestämmelserna var vaga eller förutsatte avvägningar, och då skulle såsom i bland annat Rt. 1996 s. 551 Europadomstolens margin of appreciationtillämpas av norska domstolar: Vad skillnaden egentligen blir, kan diskuteras. En bestämmelse som har en vidmargin of appreciationkan uppfattas som bristande i klarhet och entydighet, och då skulle resultatet bli detsamma. Men det är en skillnad i attityd: Det var fortfarande, liksom i den ursprungliga svenska ’klart stöd’-doktrinen i NJA2000 s. 622 (skattetillägg och dubbelbestraffning I), klarheten eller oklarheten i regeln i EKMRsom var viktig, och det var därmed inte – som i NJA2004 s. 840 (miljösanktionsavgift och dubbelbestraffning) – fråga om en generell normprövningsmarginal till förmån för för nationella ordningar. Skillnaden mellan Rt. 1994 s. 610 (bølgepapp) och Skoghøys votum i Rt. 1999 s. 961 ligger i att kravet på klarhet och entydighet tog sikte på denregel som kunde utläsas urEKMRoch dess praxis och nästan presumerade att etablerade norska regler skulle fortsätta gälla, medanmargin of appreciationbåde utgår från Europadomstolens tillvägagångssätt beträffande de olika rättigheterna och markerar att olika bred normprövningsmarginal gäller för olika rättigheter.323 Skoghøy fick emellertid inte de andra ledamöternas instämmande. Domaren Lund menade att det varken var ”nødvendig eller ønskelig å marke321 Rt. 1999 s. 961 på s. 971. 322 Rt. 1999 s. 961 på s. 971. 323 I Rt. 1997 s. 580, som berörde ett stort antal olika konventionsåtaganden, behövde Høyesterett inte komma in på frågan eftersom den påstådda rättigheten inte kunde utläsas av dessa. blant annet legge vekt på praksis fra Den europeiske menneskerettighetsdomstol. Hvor stor vekt det skal legges på Menneskerettighetsdomstolens avgjørelser, avhenger av hvor parallelt saksforholdet er, hvilken sammenheng uttalelsen er fremkommet i, og hvor klart og prinsipielt domstolen har uttalt seg, se Ot.prp.nr.3 (1998-99), side 68-69. Etter min mening vil det både være i strid med menneskerettslovens ordlyd og med Justiskomiteens uttalelse dersom domstolene i forhold til menneskerettighetsregler som omfattes av inkorporasjonsloven, skal operere med et synspunkt om at regelen må være tilstrekkelig klar og entydig for å kunne tilsidesette en annen norsk rettsregel.”321 ”Hvor vid skjønnsmargin nasjonale myndigheter skal tilstås, avhenger av hvilke spørsmål det er tale om. I forhold til rettergangsgarantiene i EMKartikkel 6 er skjønnsmarginen adskillig mindre enn i forhold til mange andre bestemmelser, men også her må de nasjonale myndighetene tilstås en viss skjønnsmargin.”322
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=