kapitel 7. uppvaknande och yrvakenhet 697 I förhållandet mellan lag och lägre föreskrifter gällde i stort sett samma tendens, om än svagare. Den var där också mindre berättigad, för en minskad kontroll av lagar stärkte folkstyret medan en minskad kontroll av underordnade föreskrifter försvagade folkstyret. Sammantaget kunde normhierarkins betydelse ifrågasättas.37 Vad man kan sakna i sammanhanget är en diskussion omdet som framkom avRt. 1952 s. 1089, nämligen att domstolarna inte behövde göra en lika ingående prövning av lägre föreskrifter eftersom Stortinget utövade kontroll över dem. År 1969 inledde Torkel Opsahl en diskussion om reformen av de statsrättsliga grundprinciperna genom en artikel i Tidsskrift for Rettsvitenskap.38 Han tog upp många frågor, varav en del övergripande såsom ’Är vår tid kallad till grundlagsstiftning?’, hur hade de statsrättsliga grundprinciperna förändrats utan att grundlagarna hade ändrats, på vilka grundläggande värden kunde man bygga en ny grundlag? Av de mera precisa frågor Opsahl sedan diskuterade är det framför allt två som är av intresse här. Den första av dessa är: ”Er det under demokratisk styre overhodet prinsipielt plass for en grunnlov med høyere rettskraft enn vanlig lov? Hvorfor?”39 Att grundlagen var lex superior hängde samman meddels att den tillkom genom ett särskilt, mera komplicerat förfarande än vanlig lag, dels att domstolarna hade lagprövningsrätt. Opsahl ställde folkviljans genomslag i lagstiftningen mot minoritetsskyddet och såg två möjliga utvecklingslinjer: Den ena var att ge avkall på grundlagens särställning, den andra var att göra grundlagen mera fullständig och aktuell, och därmed göra den till en mer effektivlex superior. Om man avskaffade lagprövningen, skulle man enligt Opsahl ändå i princip kunna behålla grundlagen somlex superior och det särskilda förfarandet för grundlagsstiftning. Man skulle också, som ett annat alternativ, kunna avskaffa grundlagens ställning somlex superior och ställa den på samma nivå som vanlig lag.40 Jag är, som redan har framgått, tveksam till på vilket sätt en grundlag utan lagprövning i någon rimlig mening är lex superior. – Om det nu skulle finnas ett grundlagsskydd för vissa fri- och rättigheter, var nästa fråga om det skulle omfatta bara de klassiska friheterna eller också ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. De internationella rättighetsförklaringarna kunde enklast föras in i nationell rätt genom att ges grundlagskraft.41 37 Opsahl 1965 s. 346-348; även Opsahl 1968 s. 51 38 Opsahl 1969 s. 150-188. 39 Opsahl 1969 s. 162. 40 Opsahl 1969 s. 166-167. 41 Opsahl 1969 s. 185-188.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=