konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 914 Vidare återspeglar 2010 års ändringar i regeringsformen, nämligen att domstolarnas ställning har framhävts både symboliskt och i sak, förändringen från 1970-talets enhetstanke och majoritetsdominans till maktdelning och minoritetsskydd.257 Som har framgått i det föregående saknade lagprövningen betydelse i Finland från antagandet av 1919 års grundlag, medan prövning av förordningars lag- och grundlagsenlighet hade stöd i grundlagen. År 1976 hade Lars Erik Taxell öppnat för lagprövning beträffande lagar som innehåller ”uppenbara och väsentliga avvikelser från grundlag”, och när det gällde att skydda det demokratiska statsskicket,258 men det är oklart hur långt Taxell var beredd att gå.259 Presidenten i Finlands Högsta domstol Curt Olsson berörde i en artikel år 1983 kort lagprövningen i Finland. Han konstaterade att domstolarna inte ansågs ha rätt att utöva grundlagskontroll beträffande lagar, men rättsläget var ändå inte helt klart. Några klara prejudikat fanns inte.260 År 1987 konstaterade Martin Scheinin vid nordiska juristmötet att FN-konventionen ommänskliga rättigheter hade inkorporerats i finsk lag år 1976 men att det varken fanns rättspraxis där konventionen eller fri- och rättigheterna i grundlagen hade tillämpats.261 Curt Olsson återkom i frågan vid 1990-talets början och antydde då en annan inriktning. År 1993 togs frågan om lagprövningen för tredje gången upp till diskussion inom Juridiska föreningen.262 Olsson var en av två referenter – den andre var Mikael Hidén –och Olsson kopplade samman en tendens till grundlagskonform tolkning med bland annat Finlands anslutning till EKMRochEES. Han fann att grundlagen borde anses utgöra en högsta rättsnorm, vars efterlevnad borde kunna kontrolleras, och sammanfattade detta sålunda: ”Tiden är nu mogen för ett erkännande av lagprövningsrätten”.263 Även om grundlagsutskottet så sent som år 1990 hade uttalat att 257 Jfr redan Bull 1997 s. 29-31. 258 Lars Erik Taxell, Rätt och demokrati, Åbo 1976, s. 227-231, citatet från s. 230. Jfr Kastari 1962 s. 215-217. 259 Jfr Olsson 1994:2 s. 468-469. 260 Curt Olsson, ”Finlands HD, en ättling till Gustav III:s högsta domstol” i SvJT1983 s. 113, på s. 11-12. 261 Scheinin i Förhandlingarna … 1987 del II s. 446. 262 Olsson 1994:1 s. 246. 263 Olsson 1994:2 s. 496. Finland
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=