konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 908 kret lagprövning men i förväg. Även om det hade varit fråga om abstrakt lagprövning hade Högsta domstolen under inspiration från Danmark kunna utöva sådan,235 i all synnerhet som ju staten i NJA1948 s. 458 mot en enskild om än offentligrättsligt reglerad inrättning hade tillåtits föra en fullgörelsetalan om åtlydnad av föreskrift. Ett gott skäl fanns, nämligen att det är bättre om en enskild (med tillräckligt rättsligt intresse) kan stämma staten och få sina rättigheter klarlagda, än att vederbörande begår en straffbar handling och sedan får prövat om förbudet var grundlagsstridigt eller låter bli att vidta handlingen och sedan processar om skadestånd. Vad det sannolikt egentligen var fråga om var att fastställelsetalan inte avsåg ett civilrättsligt, jämbördigt förhållande mellan staten och en enskild. Unibet ville ha förklarat att bolaget fick agera som det ville i strid med ett förbud med straffsanktion. Möjligen hadeHögsta domstolen egentligen i tankarna att något sådant inte utgjorde ett (ömsesidigt) rättsförhållande mellan staten och en enskild utan handlade om förhållandet mellan suveränen och undersåten. På det sättet skiljer sig fallet från den övriga tendensen till ett starkare rättighetsskydd för den enskilde. Om Högsta domstolen hade önskat, hade den kunnat stödja ett införande av en möjlighet att föra fastställelsetalan i denna typ av fall på att Ekelöf hade identifierat behovet.236 Nästa steg i den rättsutveckling som hade påbörjats genomNJA2000 s. 132 var ett prövningstillstånd som Högsta domstolen meddelade i NJA2003 s. 533. Tingsrätten hade dömt en tilltalad till böter för brottet försvårande av miljökontroll. Tingsrätten hade också ålagt honom att betala en avgift enligt lagen om brottsofferfond, vilket skall ske omdet finns fängelse i straffskalan. Den frågan brukar vara enkel att besvara, men i den aktuella ansvarsbestämmelsen straffbelades med böter eller fängelse dels handlanden i strid med balken, dels handlanden i strid med föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Problemet var att det var tveksamt om möjligheten att döma till fängelse fick utnyttjas beträffande föreskrifter som meddelats av förvaltningsmyndighet. Frihetsberövande krävde enligt 2kap. 8och 12 §§ regeringsformen stöd i lag, men 8 kap. 7 § andra stycket regeringsformen gav också möjlighet för riksdagen att föreskriva fängelse för brott mot föreskrifter som 235 Jfr UfR1996 s. 1300 (Maastricht I). 236 Se Per Olof Ekelöf och Robert Boman, Rättegång. Andra häftet, 8 uppl., Stockholm 1996, s. 124. Se härtill Torbjörn Andersson, ”Abstrakt lagprövning – en aspekt på Unibetmålet” i Fskr. till Johan Hirschfeldt, Uppsala 2008, s. 19-31. Jfr också Lambertz 2007 s. 821. • Partiellt åsidosättande och grundlagskonform lagtolkning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=