kapitel 8. avdramatisering och principutveckling 907 om det fanns tillräckligt effektiva förfaranden. Högsta domstolen uttalade i NJA2007 s. 718 (Unibet II): Högsta domstolen kom sedan fram till att Unibet kunde få frågan om svensk rätts förenlighet medEG-rätten prejudiciellt prövad bland annat i ett skadeståndsmål och att det svenska förfarandet inte gjorde det omöjligt eller orimligt svårt för Unibet att utöva sina rättigheter enligt gemenskapsrätten. Dessa avgöranden är inte odiskutabla. Beträffande RH2000:64 kan noteras att Högsta domstolen i andra sammanhang tagit ställning till en lagbestämmelses tillämplighet i ett enskilt fall,234 och det kan därför inte anses omöjligt att avgöra en lagprövningsfråga genom mellandom. En annan sak är att det kan vara olämpligt i ett enskilt fall, särskilt med tanke på att frågan om åsidosättande eller grundlagskonform tolkning kan komma att aktualiseras. Även om lagprövningen hade anknytning till ett konkret fall prövades bestämmelserna mot varandra abstrakt och generellt, och hovrättens diskussion om abstrakt lagprövning är relevant. I NJA2007 s. 718, däremot, uppfattar jag det som att Högsta domstolen sköt bredvid målet. I det citerade stycket konstaterade Högsta domstolen att en fastställelsetalan skall avse ett konkret rättsförhållande mellan parterna, vilket förstås är korrekt. Jämför man sedan Högsta domstolens formulering ”Unibets talan i denna del innebär att en viss bestämmelse i lagstiftningen inte skall tillämpas i förhållande till bolagen”med en annan tänkbar formulering – ”Unibets talan i denna del innebär att Unibet gentemot staten skall förklaras ha rätt att marknadsföra sina speltjänster” – så ligger den senare inte bara mycket närmare Unibets egen formulering av grunden, den omöjliggör ockå slutsatsen ”Talan avser därför inte något konkret rättsligt förhållande mellan staten och Unibet”. Det var ju precis det den gjorde, och det var inte alls fråga om abstrakt normprövning. Det var fråga om kon233 NJA2007 s. 718 på s. 734. 234 Jfr NJA1996 s. 663 och jfr 17 kap. 5 § andra stycket rättegångsbalken. ”Enligt 13 kap. 2 §RBfår en talan om huruvida ett visst rättsförhållande består eller inte består föras om ovisshet råder om rättsförhållandet och denna länder käranden till förfång. En sådan fastställelsetalan skall avse ett konkret rättsförhållande mellan parterna. Unibets talan i denna del innebär att en viss bestämmelse i lagstiftningen inte skall tillämpas i förhållande till bolagen. Talan avser därför inte något konkret rättsligt förhållande mellan staten och Unibet. Det är i stället fråga om en abstrakt normprövning; en sådan är inte tillåten enligt svensk rätt. Unibets fastställelseyrkanden under punkterna 1.1.1 och 1.2.1 i stämningsansökan kan således inte upptas till prövning enligt svensk rätt.”233
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=