konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 906 hållsamhet. Denna aspekt har inte beaktats tillräckligt i den något fyrkantiga diskussion som förts om detta var ett åsidosättande enligt 11 kap. 14 § regeringsformen eller inte.230 I RH 2000:64 aktualiserades grundlagsenligheten i en regel om begränsning av beräkningen av marknadsvärdet vid vissa fall av ersättning vid planändring till nackdel för enskild. Fastighetsdomstolens majoritet ansåg i en mellandom att regeln var uppenbart grundlagsstridig, medan en skiljaktig ledamot ansåg att regeln kunde vara grundlagsenlig vid en grundlagskonform tolkning. Hovrätten fann emellertid att underinstansen hade ägnat sig åt abstrakt lagprövning, eftersom ”frågan om lagrummets grundlagsenlighet har prövats skild från omständigheterna i den tvist som underställts fastighetsdomstolens prövning och utan att det stått klart att en tillämpning av begränsningsregeln skulle komma att aktualiseras i målet”. Hovrätten fann att fallet skilde sig åt från fall där omständigheterna varit klara och den enda kvarstående frågan handlade om rättstillämpningen:231 ”Av vad som har anförts framgår att en sådan abstrakt lagprövning som fastighetsdomstolen har företagit inte överensstämmer med hur lagprövningsrätten avsetts att tillämpas i svensk rätt.” Domen undanröjdes och målet återförvisades till under- instansen. I de så kallade Unibet-målen förde två utländska spelbolag (Unibet) talan mot staten och ville sammanfattningsvis ha fastställt att bolagen hade rätt att, utan hinder av förbud i lotterilagen, i Sverige marknadsföra sina tjänster. De yrkade också skadestånd. Grunden var att det svenska förbudet stred mot EU-rätten. Högsta domstolen beslutade att inhämta förhandsavgörande frånEG-domstolen angående vilka kravEG-rättens rättsskyddsprincip ställde i målet.232 EG-domstolen fann i förhandsavgörandet att en medlemsstats rättsordning inte måste tillhandahålla en möjlighet att föra en fristående talan om prövning huruvida nationella bestämmelser stred mot EG-rätten, förutsatt att det fanns andra effektiva rättsliga förfaranden som kunde utnyttjas. Vad som är av intresse här är hur Högsta domstolen prövade frågan 230 JoakimNergelius, ”HDgör både rätt och fel om lagprövning” i JT2004/05 s. 857-861, ssk. s. 860-861, jfr densamme, ”HDunderkänner grundlagsstridig skattelag” i JT1999/2000 s. 907-910, och Thomas Bull, ”Lagprövningens många ansikten” i Fskr. till Johan Hirschfeldt, Uppsala 2008, s. 75-93 ssk. s. 86-92. – Se ävenNJA2004 s. 299I-II. 231 Hovrätten hänvisade till RÅ 1980 ref. 1:92 (förhandsbesked om grundlagsstridighet) och NJA2000 s. 132 (partiell grundlagsstridighet I). 232 NJA2005 s. 764 (Unibet I). • Abstrakt lagprövning?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=