RB 71 vol2

konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 886 tetsöverlåtelse och ville tillåta domstolsprövning. De domarna var tydliga beträffande möjligheten till abstrakt lagprövning: Frågan om grundlagsenligheten i Danmaks deltagande i Irak-kriget kunde enligt Højesteret i UfR2010 s. 1547 inte heller bli föremål för domstolsprövning. Højesteret prövade först om det fanns ett sådant rättsligt intresse ”som udspringer af, at der foreligger en konkret retstvist”.155 Det fanns det inte. Det tydliggjordes att den talan som hade kunnat föras i Maastricht-målet låg vid sidan av begreppet rättsligt intresse i den betydelsen, men Irak-kriget var inte av ingripande betydelse för den danska befolkningen i allmänhet och domstolsprövning kunde då inte ske. Beträffande Lissabon-avtalet, däremot, har Højesteret i UfR2011 s. 984 tillåtit domstolsprövning. Frågan var om det var korrekt att Lissabon-fördraget behandlades såsom ingående av traktat utan överlämnande av suveränitet, det vill säga enligt 19 § i stället för 20 § grundlagen: De medborgare som förde talan anförde att Lissabon-fördraget innebär väsentliga ändringar i de kompetens- och omröstningsregler som gäller i EU. Sålunda har rådet större möjligheter att besluta med kvalificerad majoritet i stället för med enhällighet. Även om suveränitet inte överlämnats på något nytt område innebär detta, enligt medborgarna, att 20 § skulle ha tillämpats. 154 UfR2001 s. 2065 på s. 2076. 155 UfR2010 s. 1547 på s. 1574. 156 UfR2011 s. 984 på s. 1004. ”Maastricht-sagen angik, hvad parterne har kaldt § 20's øvre grænse: Kunne ændringerne ved Maastricht-traktaten i forholdet mellem Danmark og EUrummes af, hvad § 20 tillader? Den foreliggende sag om Lissabon-traktaten angår § 20’s nedre grænse: Indebærer Lissabon-traktaten sådanne ændringer i forholdet mellem Danmark og EU, at proceduren i § 20 skulle have været fulgt?”156 ”Vi finder endvidere, at de nødvendige oplysninger til afgørelse af spørgsmålet om forholdet til grundloven kan foreligge under nærværende sag i fuldt samme omfang som under en eventuel sag, der rejses af en person, som ved en bestemt hændelse bliver berørt af overladelsen af de politimæssige beføjelser, og at en sådan sag derfor ikke ville være bedre egnet til at sikre en oplysning om de spørgsmål, som appellanterne har rejst.”154 ”Parterne er således uenige om betydningen i forhold til grundlovens § 20 af de ændringer i EU-institutionernes kompetence- og afstemningsregler, der følger af Lissabon-traktaten. Denne uenighed angår lovgivningskompetencen inden for en række almene og væsentlige livsområder og dermed forhold, som er af indgribende betydning for den danske befolkning i almindelighed. På grund af tvistens

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=