konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 882 lagen så att den skulle tillämpas på kontrakt som hade sagts upp vid ikraftträdandet. Återförsäljarna förlorade därmed mot bensinbolaget. När uppsägningarna var gjorda före lagens ikraftträdande kunde de inte ges de verkningar som den nya lagen avsåg. Detta var emellertid inte en följd av något retroaktivitetsskydd. Tvärtom antydde Højesteret att det var för att lagen var otydlig somde aktuella bensinhandlarna inte åtnjöt lagens förmåner. Om det hade funnits en övergångsbestämmelse beträffande redan uppsagda men ännu gällande avtal, torde utgången ha blivit en annan. Resonemanget närmar sig den norska Høyesteretts resonemang i Rt. 1990 s. 284, men det är inte ett lika principiellt ställningstagande mot lagstiftarens inblandning i pågående tvister: tvärtom innefattade avgörandet en principiell acceptans för lagstiftning som tydligt grep in i gällande avtalsförhållanden. Man kan i den delen jämföra medNJA1907 s. 188 (prästdotterns pension) ochRÅ1943 ref. 30 (nådåret). Med 1996 års upplaga av Henrik Zahles Statsförfattningsrätt blev diskussionen om rättigheternas horisontella verkan tydlig.139 Så sent som år 1989 hade ju Jens Peter Christensen i recensionen av René Grallas avhandling kort uttalat att Drittwirkung normalt inte erkändes i dansk rätt. Zahle visade emellertid genom sina exempel att frågan långt ifrån var ny: RedanUfR1921 s. 168 (grundbyrder) och 1921 s. 644 (fæsteavlösning) handlade ju inte bara om lagars grundlagsenlighet utan också om vilken effekt den bedömningen hade för förhållandet mellan enskilda. Detsamma gällde bland annat UfR 1965 s. 293 (hyresregleringen), 1967 s. 46 (chaufförs fackmedlemskap), 1986 s. 898 (busschaufförer och fackföreningar), 1997 s. 490 (parabolantenn; se vidare nedan). Exemplen visar att frågan inte var ny, det som var nytt var snarare att förhållandet enskild–enskild gavs uppmärksamhet i lagprövningssituationen vid sidan av förhållandet enskild–staten. Frågan var inte heller omutanhur dels mänskliga fri- och rättigheter påverkade förhållanden mellan enskilda, dels olika fri- och rättigheter skulle avgränsas, avvägas eller prioriteras i förhållande till varandra.141 138 UfR1996 s. 68 på s. 88. 139 Zahle 1996 bd 3 s. 29-35, 2003 bd 3 s. 29-35. 140 J. P. Christensen 1989 s. 5. 141 Henning Koch, ”Når menneskerettigheder kolliderer – om ikke-diskriminationsfriheden og ytringsfriheden” i Retfaerd1995 s. 64-78, Zahle 1997 bd 3 s. 29-35 eller 2003 bd 3 s. 2935. • Drittwirkung
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=