konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 878 Omvärderingen av 1880-talets orsaker och verkningar sammanföll under 1990-talet med en nyuppväckt och fördjupad diskussion med avstamp i kriterierna i Rt. 1976 s. 1. Rättsutvecklingen kan sammanfattas så, att olika typer av rättigheter skyddades olika intensivt av domstolarna. Yttrandefrihetens ställning återkommer jag till apropå EKMR. Men om man beaktar just grundlagens rättigheter skyddades den dömande maktens oavhängighet mot lagstiftarens ingrepp i pågående tvisteförhållanden strängast, följt av ekonomiska rättigheter och därefter ekonomiska rättigheter inom välfärdssystemen. Skyddet för den enskildes frihet och redan uppnådda rättigheter är därmed större än skyddet för sådant som den enskilde förväntat sig att få. Det hänger samman med variationen i de motstående intressenas styrka. Den tredje kategorin – förhållandet mellan de andra statsmakterna – torde efter 2010 års avgörande begränsas till fall som berör det av parlamentarismen definierade förhållandet mellan Storting och regering. Fördelningen av intensitet mellan de tre kategorierna är därmed mer elaborerad än den var år 1976. Av stort intresse är domarnas och rättsvetenskapsmännens uttryckliga diskussion och analys om vilka rättigheter som skall skyddas på vilket sätt och med vilka avvägningar mot motstående rättigheter. Det är symptomatiskt att ett av de senaste viktiga fallen, Rt. 2010 s. 535, berör en grundlagsbestämmelse vars tolkning krävde utförliga rättshistoriska undersökningar. Frågan är också hur principerna för grundlagstolkningen kommer att utvecklas. I Rt. 2010 s. 143 (rederiskatt) finns tredelningen från år 1976 i botten, och i dess mellankategori finns motstridiga försök att göra underindelningar. Det som gör de olika tredelningarna svårtillämpade är att det är svårt att hitta sambandet mellan dem, när de kanske inte kan uttryckas på en skala. Är innebörden att en lag som direkt knyter betungande verkningar till tidigare händelser och som enligt huvudregeln anses grundlagsstridig omfattas av en prövning nästan lika intensiv som vad gäller de personliga fri- och rättigheterna? Och om lagen bara ger regler om hur en etablerad rättsposition skall utövas för framtiden, och huvudregeln skall vara den motsatta, ligger den prövningen då nära den som sker för förhållandet mellan statsmakterna? OmHøyesterett skall tolkas så, innebär det i realiteten en presumtion för grundlagsstridighet vid inskränkningar av de personliga fri- och rättigheterna och en presumtion för grundlagsenlighet när det gäller regler som berör förhållandet mellan statsmakterna. Som har framgått av den debatt mellan Smith och Skoghøy som refererats till finns 129 Andenæs 2006 s. 353-357.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=