kapitel 8. avdramatisering och principutveckling 877 Andenæs påpekade allt ifrånRt. 1976 s. 1 att skillnaden mellan grundlagsbestämmelser som värnade den enskildes ekonomiska rättigheter och dennes frihet och säkerhet inte tidigare hade förekommit i rättspraxis och att han var kritisk till uppdelningen: ”De hensyn som tilsier å legge vekt på lovgiverens vurderinger, har etter mitt skjønn omtrent samme vekt i det ene som i det annet tilfelle”.126 I den tionde upplagan år 1998 återges fortfarande Andenæs uppfattning, men nu med det konstaterandet att uppdelningen efter Rt. 1997 s. 1821 (Kjuus) och 2002 s. 1618 (fotografering vid rättssal; se närmare nedan) hade en god förankring i praxis. Medförfattaren Arne Fliflet tillade: I 1976 års upplaga hade diskussionen om lagprövningsrättens legitimitet utvecklats till att bli ett självständigt avsnitt, med jämförelser mellan norsk och amerikansk attityd till lagprövningen och en diskussion om betydelsen av grundlagsbudens konkretion. I 1998 års upplaga hänvisades till att även EKMRlade liknande band på norsk lagstiftning som grundlagen gjorde, vilket var ett argument för att lagstiftningens förenlighet med mänskliga rättigheter borde prövas även av Høyesterett och inte bara i Strasbourg.128 I 2006 års upplaga har diskussionen utvecklats ytterligare. Även om grunden för diskussionen är densamma som i tidigare upplagor har frågan om lagprövningens förhållande till mänskliga rättigheter och andra internationella rättsregler fått ett eget avsnitt. Här aktualiseras även praxis från Europadomstolen och indirekt EU-reglerna ochEU-domstolens praxis och därmed frågan omHøyesterett dömer i sista instans.129 Dessa frågor kommer jag tillbaka till. 126 Andenæs 1976 s. 297-298, 1981 s. 336 [här och i följande upplagor dock lovgivernes], 1990 s. 353, 1998 s. 293, 2004 s. 275, jfr 2006 s. 349 där ’mitt skjønn’ är utbytt mot ’Andenæs’ mening’. 127 Andenæs 2006 s. 349. 128 Andenæs 1998 s. 299, 2004 s. 281-282. ”Gode grunner taler også for en slik sondring. Den bygger på at domstolen vil være spesielt på vakt når det gjelder forholdet til sentrale rettssikkerhetsmessige forhold. I saker som gjelder økonomiske interesser, vil politiske overvejelser lett komme inn i bildet og domstolen bør da vise en viss tilbageholdenhet i overprøvingen.”127 Sammanfattande slutsatser: Tredelningens fortsatta tillämpning och utveckling
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=