kapitel 8. avdramatisering och principutveckling 861 det mellanEKMRoch svensk lag och grundlag blev inte härigenom helt klarlagt. Som nyss nämnts fanns det exempel på att svenska domstolar hade ägnat sig åt viss konventionskonform tolkning, men räckvidden härav var inte lika entydig som i Norge. Vid 1960-talets mitt hade frågan om lagprövningens framväxt ställts på sin spets. Någon enighet omden historiska bakgrunden nåddes inte, men mycket talade – trots förekomsten av fakta som pekade i annan riktning – för att lagprövningen var en konsekvens av parlamentarismens införande vid 1880talets mitt. Ett av argumenten var ju att parlamentarismen blivit verklighet år 1884 och att Aschehoug utkommit med sin utförliga legitimation av lagprövningen år 1885. Det fanns också, med bortseende från förhållandet mellan dessa två årtal, argument som mera handlade om tidsandan och det sammanhang den gav; förhållandet mellan å ena sidan demokrati och parlamentarism och å andra sidan ämbetsmannavälde och lagprövning. Som redan har framgått omvärderades bedömningarna av de historiska sammanhangen runt år 1990. Rune Slagstad konstaterade att Aschehoug hade lagt fram sin teori om lagprövningen redan år 1862-63 och att hans text om lagprövningen hade publicerats redan 1881. Detta frigjorde lagprövningen från sambandet med parlamentarismens införande. Torstein Eckhoff ansåg dock inte att fyndet var lika epokgörande, detta särskilt som det redan år 1955 hade uppmärksammats att Aschehoug hade formulerat sin lära tidigare.61 Eckhoff ansåg, liksom Slagstad, – oavsett tidsföljden – att Aschehoug på 1880-talet måste ha uppfattat sin lära som både juridiskt riktig och politiskt önskvärd, och Seip övergick till att sätta in lagprövningen i ett bredare konservativt politiskt sammanhang.62 Den var nu inte mera än den ”siste kjepp inn i demokratiets hjul”.63 ropeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. 61 Se Slagstad 1987, 1989, 1990 resp. 2001 och Torstein Eckhoff, Anmälan av Slagstad 1987 i TfR1988 s. 246-252 på. s. 248. Se närmare ovan kap. 3 avsnitt 2 och kap. 6 avsnitt 4. 62 Seip 1990 s. 13-22. 63 Seip 1990 s. 27. Kursiveringen tillagd här. 2. Grundlag och lag Omvärdering av historien och nyorientering Norge
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=