konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 848 innebar inte med självklarhet att domarna skulle pröva lagarnas grundlagsenlighet. Om grundlagen var överordnad lag och lagstiftaren överordnad de andra statsmakterna uppstod problem när domstolarna skulle hantera grundlagsstridig lag. Det främsta tecknet på detta är de svenska diskussionerna om uppenbarhetsrekvisitet och det synnerligen återhållsamma synsättet när det gällde domstolarnas prövning av lagars grundlagsenlighet. Det amerikanska synsättet att olika typer av rättigheter skyddades med olika grad av intensitet hade diskuterats av Olrik i Danmark redan på 1920-talet och av Carsten Smith. Nu bekräftade och utvecklade Høyesterett den tankegången i Rt. 1976 s. 1. Det fanns alltså början till en sedimentering av detta synsätt genom doktrin, något som Høyesterett kunde ta upp och utveckla vidare vilket kunde leda till att det sedimenterade ned i vidareutvecklad form – även om det är oklart exakt i vilken omfattning Høyesterett verkligen tilllämpade den. Lagstiftarens förändringsambitioner mattades inte av men begränsades av de ekonomiska realiteterna under krisåren. I Sverige blev lagstiftarens position, på domstolskontrollens bekostnad, dominerande i den nya regeringsformen. Grundlagsfästandet av lagprövningsrätten var förenad med så stora förbehåll och inskränkningar att lagprövningen som fortsatt oskriven rätt hade varit mera effektiv. Grundlagstiftarens restriktiva attityd fick också genomslag i rättspraxis. I Norge blev rättsutvecklingen den motsatta. Lagstiftardominansen hade där inte slagits fast av lagstiftaren själv utan i doktrin, och Høyesterett var därmed oförhindrad att själv lägga ut den fortsatta kursen. En utgångspunkt vid denna tid var Rt. 1970 s. 67 (’det rene sommerparadis’), där samhällsutvecklingen hade tillmätts stor betydelse, menRt. 1976 s. 1 (Kløfta) angav en annan inriktning. I Danmark är bilden mera spretig, men långt fram i tiden fanns en diskussion om domstolarnas traditionsenliga återhållsamhet gentemot de andra statsmakterna. Betecknande är att det inlägg som handlade om det förändrade synsättet var koncentrerat på att Mellanpositioner Sedimentering av synsätt? Domarattityder: Konstitutionellt kritiskt dömande? Konstituering och begränsning rörande domarens handlingsalternativ
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=