kapitel 7. uppvaknande och yrvakenhet 847 Danmark och Sverige finns knappast, även omman beaktar den danskaEGanslutningen och den nya svenska regeringsformen. Den sistnämnda var avsedd att kodifiera de förfaranden som faktiskt hade tillämpats under det författningslösa halvseklet. Det den gjorde med symboler var att avskaffa eller minska betydelsen av dessa. Inte ens för symbollösheten fungerar den särskilt bra som symbol; den tillkom i successiva reformer och saknar en tydlig tillkomstplats och -tidpunkt. Årtalet 1974 betecknar bara beslutet om ramverket; de i detta sammanhang väsentliga delarna om fri- och rättigheter och lagprövning tillkom senare. Vid början av denna period tydliggjordes i Sverige och Danmark att dualismen gällde, vilket innebar att EKMRinte kunde anses gälla direkt. Samtidigt fickEKMRallt större betydelse i takt med antalet avgöranden från Europadomstolen, och att upprätthålla dualismen i förhållande till EKMRblev så småningom ohållbart. Någon lösning på det problemet kom inte under denna period, även om viss konventionskonform tolkning blev allt mer aktuell. I förarbetena till den svenska regeringsformen ifrågasattes domstolarnas särställning i förhållande till förvaltningsmyndigheterna, vilket på ytan ledde till en sammanblandning av de verkställande och dömande makternas funktioner, något som allt mer manifesterades i de återkommande problemen med en bristande möjlighet till domstolsprövning av förvaltningsbeslut. Diskussionerna både i Sverige och Danmark utgick från en i vissa avseenden överordnad lagstiftningsmakt, även om det kan ifrågasättas i vad mån tankegången var konsekvent på så sätt att grundlagen sågs som en jämfört med lag sidoordnad normtyp, som bara hade en annan funktion, nämligen att reglera förhållandet mellan riksdag och regering. Håkan Strömberg har emellertid formulerat sig på ett sätt som antyder en sådan tanke, i och med att han diskuterade lags grundlagsenlighet som ett närmast praktiskt problem, om lagen krävde grundlagsändring eller inte. Den vanliga utgångspunkten var att grundlagen var överordnad lag, men det var ännu oklart vilka konsekvenser man kunde dra av detta. Tankegången Statsmaktshierarki, normhierarki? Rättens diversifiering och enhet Statsmaktshierarki och sidoordnade normtyper Normhierarki och sidoordnade statsmakter
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=