kapitel 7. uppvaknande och yrvakenhet 837 I fråga om denna typ av regler anslöt sig Holmberg till Bengtssons försiktiga linje, medan han ansåg andra typer av grundlagsfrågor, som exempelvis vad som föll under ’expropriation eller annat sådant förfogande’, mera lämpade för juridisk tolkning.595 Risken för politisering av domstolarna och politiska utnämningar av domare var också mindre om domarna höll sig till att bedöma den typen av frågor.596 Holmberg fortsatte med att diskutera i termer av förtroende. ”[K]onflikter mellan riksdagen och domstolarna”597 kunde förringa allmänhetens förtroende för lagarna, medan alltför försiktig lagprövning kunde förringa allmänhetens förtroende för grundlagen. Det fanns en risk för att tillämpning av en lag som nästan, men inte helt, uppenbart stred mot grundlagen kunde vara äventyrlig, särskilt mot bakgrund av att grundlagarna, till skillnad från många lagar, var antagna i stort sett i enhällighet. Uppenbarhetsrekvisitet kunde ges större utrymme som normprövningsmarginal i fråga om de mera elastiska grundlagsbestämmelserna än i fråga om de mera klart uttryckta. Centrala mänskliga rättigheter borde tolkas generöst mot den enskilde.598 Både Bengtsson och Holmberg hade uttryckt oro för domarnas bristande överblick över och kunskap inom den konstitutionella rätten. Vad som är ”godtagbart i ett demokratiskt samhälle” skulle enligt Holmberg ligga utanför domarens normala referensram, och Bengtsson hade menat att sådan kompetens fanns hos Europadomstolen men inte svenska domare. Noterbart är att det var två domare som uttalade detta, medan Modéer, som såg domarna ur ett rättskulturellt perspektiv, snarast förutsatte att de i egenskap av domare kunde lämna sin fruktan och återta sin beslutsamhet. Den sistnämnda uppfattningen gjorde sig också kammarrättspresidenten Henry Montgomery till tolk för vid 1987 års juristmöte. Han konstaterade att det fanns en spärr i form av ett uppenbarhetsrekvisit avseende lagprövningen och att det fanns många som inte instämde i det rekvisitets lämplighet: 595 Holmberg 1987 s. 663. 596 Holmberg 1987 s. 665, jfr s. 676. 597 Holmberg 1987 s. 663. 598 Holmberg 1987 s. 663-668. ”Det finns en hel del människor i Sverige som rekommenderar att den spärren skall tas bort, att vi alltså inte längre skall ha någon hämsko utan även när det gäller av riksdagen fattad lag [sic] ska utan inskränkning pröva grundlagsenligheten. Många aktade jurister säger mot detta att man inte bör ta på sig den här bördan.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=