konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 832 Professor emeritus Håkan Strömberg noterade i en artikel år 1986 att Uppsalaskolans kritik av rättighetsbegreppet ”måste ha främjat en viss likgiltighet för den naturrättens renässans som vi har fått uppleva efter andra världskrigets fasor”.569 Han menade emellertid att det förhållandet att en ideologi inte kunde betecknas som sann eller falsk inte var ett skäl att avstå från att föra en ideologisk diskussion: Strömberg ger här uttryck för vad jag skulle vilja beteckna som ett kulturrättsligt angreppssätt. Även om han gör en utblick i samtiden ligger sådana reflektioner nära tanken att rättsstatsidealet och respekten för de mänskliga rättigheterna har uppkommit av en historisk anledning. Han gick vidare och diskuterade vad jag skulle kalla olika normprövningsmarginaler, fast på samma övergripande sätt, utan att göra anspråk på att uttala sig med vetenskaplig grund. Olika personer kunde komma att rangordna idealen olika: Att olika fri- och rättigheter kunde sättas olika högt var ju en tanke som kommit fram i norsk och dansk rätt och som här också – inom ramen för en friare diskussion utan anknytning till direkt rättstillämpning – antyddes vara relevant för svensk rätts del. Justitierådet och professorn Bertil Bengtsson tog i Svensk juristtidning år 1987 upp frågan om lagprövningen.572 Han återknöt till att lagprövningen var politiskt kontroversiell, särskilt när det gällde egendomsskyddet. Att folksuveräniteten låg till grund för regeringsformen kunde kopplas till de vagt formulerade grundlagsbestämmelserna i kombination med lagprövningens 569 Håkan Strömberg, ”Är Uppsalafilosofin död?” i TfR1986 s. 209-214. 570 Strömberg 1986 s. 213. 571 Strömberg 1986 s. 214. 572 Bengtsson 1987 s. 229-247. Han hade också varit inne på denna fråga i bl.a. ”Om expropriation och grundlagstolkning” i Fskr. till Henrik Hessler, Stockholm 1985, s. 31-64. Sverige: Fruktan eller beslutsamhet? ”Man kan mycket väl tro på rättsliga principer utan att upphöja dem till sanningar i vetenskaplig mening. Rättsstatsidealet och respekten för de mänskliga rättigheterna behöver inget teoretiskt stöd. Det är tillräckligt att se sig om i världen och iakttaga allt elände i form av förtryck och övergrepp, för att man skall ansluta sig till dessa ideal, förutsatt att man är utrustad med ett normalt känsloliv.”570 ”För somliga tycks den privata äganderätten vara den heligaste av alla mänskliga rättigheter, för andra är rätten till social trygghet viktigast. För egen del vill jag i främsta rummet sätta rätten till livet och till fysisk integritet samt åsikts- och yttrandefriheten med allt vad därtill hör.”571
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=