konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 688 1 Hans Henrik Lidgard, ”De nordiskaEEC-avtalens förhållande till intern rätt” i TfR1977 s. 133-194. 2 Se EG-domstolens domar 12.11.1969 i mål C-29/69 Stauder, 17.12.1970 i mål C-11/70 Internationale Handelsgesellschaft, 14.5.1974 i mål C-4/73 Nold och 28.10.1975 i mål C36/75 Rutili. 3 BVerfGEbd 37 s. 271 (29.5.1974) Se härtill Erik Siesby, ”Grundlovssikrede menneskerettigheder ogEF’s retssystem” i Juristen1977 s. 477-487 ochGöran Lysén, ”Något om grundläggande fri- och rättigheter inomEG” i SvJT1978 s. 561-575. 4 BVerfGEbd 73 s. 339 (22.10.1986). 5 HP Bulmer Ltd & Anor v. J. Bollinger SA & Ors [1974] EWCACiv 14. anmarkblev medlem i EGden 1 januari 1973. De övriga nordiska länderna inledde samtidigt ett frihandelssamarbete medEGi syfte att avskaffa hinder för den fria rörligheten för varor. En fråga som då uppkom var vilken betydelse frihandelsavtalen skulle få i de nordiska ländernas interna rättsordningar – skulle de kunna åberopas även av enskilda rättssubjekt?1 InomEGkom ett fri- och rättighetsskydd att utvecklas, influerat av medlemsländernas rättighetsskydd och EKMR.2 Bundesverfassungsgericht ansåg emellertid inte att rättighetsskyddet var tillräckligt utan förbehöll sig år 1974, så länge rättighetsskyddet inte motsvarade det i den tyska grundlagen, rätten att pröva EG-rättsakters förenlighet med den tyska grundlagen (’Solange I’).3 Det rådde därefter ett dödläge till dess att Bundesverfassungsgericht år 1986 förklarade sig nöjd med EG-domstolens bevakning av rättighetsskyddet. Så länge EG-domstolen upprätthöll detta skydd, skulle Bundesverfassungsgericht inte pröva EG-rättsakters grundlagsenlighet (’Solange II’).4 Insikten om att bland annat EG-rättens företräde skulle tvinga fram ett annat sätt att uppfatta rättsordningen väckte också negativa reaktioner. År 1974 liknade Lord Denning i målet Bulmer v. Bollinger EG-rättens inflytande med tidvattnet: ”[---] when we come to matters with a European element, the Treaty is like an incoming tide. It flows into the estuaries and up the rivers. It cannot be held back.”5 Tidvattenmetaforen kan inte bara användas beträffande EU-rätten utan också när det gäller de nordiska ländernas förKapitel 7 Uppvaknande och yrvakenhet (ca 1970-1990) D
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=