kapitel 7. uppvaknande och yrvakenhet 831 figur, där han jämförde grundlagtextens betydelse med betydelsen av Stortingets uppfattning om dess innebörd: Ørebech drar således upp skarpa gränser: Det finns ett grundlagens kärnområde, där lag strider mot grundlag och där lag enligt lex superior-principen skall åsidosättas. Någon tolkning kan inte förekomma där. Utanför detta område kan grundlagen tolkningsvis ges betydelse för förståelsen av lagtexten, men där skall grundlagens text vägas mot bland annat Stortingets uppfattning om dennas innebörd. I det området saknar lex superior-principen betydelse. Ørebechs analys är klargörande när det gäller den förändring som skedde från år 1918 till år 1976. Jag menar dock att det är svårt att reservera ordet ’motstridighet’ för de fall där den är uppenbar eller ställd utom rimligt tvivel. Det är inte särskilt klargörande att säga att en ’möjlig motstridighet’ eller en ’sannolik motstridighet’ inte är en motstridighet. När det gäller lex superior-principen menar jag att den inte bara har betydelse i hårda kärnan av klart grundlagsstridiga lagbestämmelser; den är ett viktigt argument för grundlagskonform tolkning generellt. Sedan kan grundlagens överordning och Stortingets tolkningar av grundlagen vägas mot varandra med olika utfall i olika typer av mål. I fråga om de grundlagsbestämmelser som skyddar den enskildes personliga fri- och säkerhet, kan detta givetvis innebära att lag och grundlag tolkas så att de inte stämmer överens (åsidosättande) eller att lagen tolkas så inskränkande att den förlorar sin praktiska betydelse (grundlagskonform tolkning). Jag är inte övertygad om att det finns en skarp gräns mellan de två fenomenen.568 567 Ørebech 1987 s. 998. 568 Se härtill Rt. 1987 s. 473 (ny liturgi); jfr Smith 1993 s. 272-273 som hänför fallet till grundlagskonform tolkning (s. 272) men diskuterar samtidigt vad som gjorde det lättare för Høyesterett att ”sette seg opp mot lovens ordning” (s. 273). Personlig frihet & sikkerhet Økonomiske rettigheter GRUNNLOVENS REGLER OM: Statsmaktens innbyrdes funksjonsfordeling Her har lovteksten betydelig vekt Rettsoppfatning ikke ubetydelig vekt Her har stortingets rettsoppfatning betydelig vekt Lovtekst ikke ubetydelig vekt (« i vid utstrekning må respektere . . . ») (« gjennomslagskraft må være betydelig. ») 567
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=