kapitel 7. uppvaknande och yrvakenhet 829 Lund lyfte särskilt fram regeringens och Stortingets beslut i enskilda fall, där stark domstolskontroll behövdes. Sådan kontroll var över huvud taget nödvändig för tilliten till staten. Intressant är att Lund gör en avvägning mellan å ena sidan den handlingsdirigerande lagstiftningen, genom vilken majoritetens vilja kommer till uttryck, och å andra sidan minoritetsskyddet. Kanske kan man tolka uttalandet som att rättsstaten och demokratin båda är beroende av en balans mellan majoritetsstyre och minoritetsskydd. Professorsstipendiaten Peter Ørebech diskuterade gränsen mellan användningen av grundlagen som ’fortolkningsfaktor’ och som ’skranke’.554 Både grundlagskonform lagtolkning och lagkonform grundlagstolkning kunde vara ett utslag av samma fenomen, nämligen hänsynen till harmonin i rättsordningen. Den första varianten var ett utslag avlex superior-principen medan den andra närmast var ett exempel på motsatsen.555 Enligt Ørebech borde domarens överväganden i sådana frågor i första hand uppfattas som avseende ”alminnelige konsekvens- og harmonibetraktninger i retssystemet”556 i kombination med demokratiargumentet – att Stortinget presumerades stifta lagar som stämde med grundlagen. Lex superior-principen reserverades då för fall avmotstridighet mellan rättsregler, och det var en fördel enligt Ørebech.557 Han tolkade inte olika regler för sig för att sedan ställa dem mot varandra och se vilken betydelse en hierarki-skillnad dem emellan i så fall skulle få. I stället menade han att grundlagen med stöd av lex superiorprincipen hade en viss ”virkekrets”,558 ochutanför denna kunde grundlagstexten användas som tolkningsfaktor, ställd mot bland annat Stortingets uppfattning om denna texts innebörd.559 Om man rörde sig inom grundlagsregelns tillämpningsområde och en annan regel stred mot grundlagsregeln, måste den andra, lägre, regeln åsidosättas. Något utrymme för tolkning fanns inte vid klar motstridighet: 553 Lund 1987 s. 227. 554 Peter Ørebech, ”Grunnloven som fortolkningsfaktor og Grunnloven som skranke” i TfR 1987 s. 974-998. 555 Ørebech 1987 s. 978. 556 Ørebech 1987 s. 979. 557 Ørebech 1987 s. 979. 558 Ørebech 1987 s. 983. 559 Ørebech 1987 s. 982-983. hva som kan tillates overfor individ, gruppe og opposisjon overholdes av det lovgivende flertall.”553 ”’Støter’ en hodet i ’lex superior-taket’ (motstrid konstateres), kan en ikke ’bøye unna’ ved – mer eller mindre – fritt å ’omdefinere’ lex superior-prinsippets innhold.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=