kapitel 7. uppvaknande och yrvakenhet 825 och återge vad de har sagt var inte nödvändigt i ett demokratiskt samhälle; för detta skulle krävas ”particularly strong reasons”.542 Detta innebar att principen ommargin of appreciationinte var tillämplig.543 Enligt en bedömare, professor dr.jur. Eva Smith, borde dock principen om margin of appreciationha tillämpats. Europadomstolens domare borde ha hållit en låg profil och lämnat ett betydligt rådrum för de nationella domarna, särskilt som det var fråga om avvägning av minoritetsskydd mot yttrandefrihet.544 En annan bedömare, advokaten Bent Unmack Larsen, menade att förklaringen till skillnaden i bedömning mellan Højesteret och Europadomstolen låg i att de båda domstolarna hade fäst olika vikt vid olika moment i avvägningen mellan yttrande- och pressfrihet samt skyddet mot rasistiska uttalanden. En ändrad domarattityd krävdes: dansk lag måste tolkas enligt Europadomstolens avvägningssätt och inte enligt vad dansk lagstiftare hade avsett.545 Jørgen Albæk Jensen menade sammanfattningsvis att det visserligen fanns en materiell yttrandefrihet, det vill säga inte bara en avsaknad av censur, men att den avvägdes mot andra intressen. Hur avvägningarna gjordes varierade emellertid, och det var problematiskt med hänsyn till förutsebarheten att det inte hade blivit en fast praxis för hur avvägningarna skulle gå till.546 Enligt Rehof gjorde Højesteret redan före Jersild-domen i UfR1989 s. 726 den efterlysta typen av avvägningar.547 Målet handlade om att en tidning hade publicerat bilder på patienter på ett psykiatriskt sjukhus, vilket kunde tänkas strida mot [strl §264 d]. Det var emellertid fråga om ”en saglig reportage af betydelig nyheds- og informationsverdi”,548 vilket hade skett i samverkan med personalen, och då var det inte fråga om en sådan kränkning att spridande av bilderna skulle förbjudas. Enligt min uppfattning är det här fråga om samma typ av avvägning som i UfR1989 s. 399, om än med motsatt utfall. Jag menar att man kan dra den slutsatsen att Højesteret i båda fallen gjorde avvägningar mellan olika rättighetsskyddade intressen. 541 Europadomstolens dom 23.9.1994 i mål 15890/89 Jersild mot Danmark, p. 31. 542 Europadomstolens dom 23.9.1994 i mål 15890/89 Jersild mot Danmark, p. 35. 543 Lars Adam Rehof, ”Den europæiske menneskeretsdomstol som fjerde instans” i UfRB 1994 s. 444-446 på s. 445. 544 Eva Smith, ”Kommentar til UfR1994.988 H. Sagen om opgravningen af Svend Aukens have” i UfRB 1995 s. 145-147 på s. 145. 545 Bent Unmack Larsen, ”Om at straffe pressen. Kommentar til UfR1994.988 H” i UfRB 1995 s. 250-253. 546 Jensen 1992 s. 355-357. 547 Rehof 1989 s. 411. 548 UfR1989 s. 726 på s. 735.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=