kapitel 7. uppvaknande och yrvakenhet 823 När det gällde Drittwirkung är det tydligt att Gralla behandlade dansk rätt ur ett tyskt perspektiv. Han diskuterade om fri- och rättigheterna hade en ”Ausstrahlungswirkung”, som gav dem en medelbar betydelse i förhållandet mellan enskilda. Frågan hade emellertid knappt diskuterats i dansk doktrin och än mindre kommit till tydligt uttryck i praxis, även omGralla kunde åberopaUfR1980 s. 1037 (penicillinsvin) ochUfR1967 s. 46 (chaufförs fackmedlemskap). Dessa källor stödde tanken att yttrandefriheten och den mera allmänna politiska friheten kunde vägas in i bedömningen av förhållanden mellan enskilda, men rättsläget var ändå oklart.532 Jens Peter Christensen menade i en recension att Drittwirkung normalt inte erkändes i dansk rätt, och han fann inte anledning att närmare beröra frågan.533 Som Gulmann emellertid redan hade antytt kunde frågan inte avfärdas så enkelt, och jag återkommer till detta. Redan år 1988 noterade emellertid Holst-Christensen att staten enligt EKMRi vissa fall var ålagd att skydda enskilda mot andra enskildas handlande. Om staten inte kunde tillåta ett visst agerande, kunde en sådan otillåtlighet indirekt få betydelse direkt för förhållandet mellan de enskilda.534 I UfR1988 s. 411 avgjorde Vestre landsret ett mål där yttrandefriheten ställdes mot ärekränkningsbestämmelserna.535 De tilltalade i målet hade låtit tillverka affischer med texten ”Efterlysning – Bankrøver” och en vampyraktig bild på en banks styrelseordförande. De åtalades för förolämpning. De två tilltalade som hade gjort beställningen av affischen agerade inom ramen för en kampanj som Danmarks kommunistiska parti bedrev. Landsretten fann att affischens budskap och avsändare inte tydligt framgick, och det var då inte åsikten som kom i förgrunden utan angreppet på banken och dess ordförande. Rätten konstaterade kort att den aktuella förolämpningsbestämmelsen inte stred mot 77 § grundlagen, och någon närmare diskussion om avvägningen mellan de motstående intressena förekom inte. I UfR1988 s. 784 fann Vestre landsret att ett villkor om förbud mot reklam och sponsring i 531 Zahle 1986 bd 4 s. 116-120, 1989 bd 2 s. 223-346, 1996 bd 2 s. 223-226 och 2001 bd 2 s. 169-172. 532 Gralla 1987 s. 176-181. 533 J. P. Christensen 1989 s. 5. 534 Holst-Christensen 1989 s. 56-57. 535 Søren Stenderup Jensen, Anm. av J. P. Christensen 1990 i UfRB 1991 s. 91-94. Se också UfR1977 s. 872 (skriftutdelning utanför kasern) och 1980 s. 1037 (penicillinsvin) samt 1987 s. 934 och 1987 s. 937. Avvägning av yttrande- och pressfrihet mot skydd mot kränkande uttalanden
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=