konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 818 finns refererade fall där EKMRåberopades utan att detta återgivits i referatet.507 År 1989 finns inte mindre än tre fall, där domstolarna – dock utan mera utförliga resonemang – tolkade dansk lag konformt med EKMRoch Europadomstolens praxis508 respektive konstaterade att dansk rätt var förenlig med såväl EKMRsom ett antal FN-dokument.509 Domstolarna var alltså mer och mer villiga att kontrollera dansk rätts överensstämmelse med EKMR,510 även om det mot bakgrund av de kortfattade resonemangen är svårt att bedöma exakt hur angelägna domstolarna var om att verkligen ge rättigheterna i EKMRgenomslag. I UfR1967 s. 46 var det fråga om en chaufför som var anställd i ett företag, som hade avtalat med en facklig organisation att inte anställa någon som inte var medlem där. Han uppmanades att gå med i facket, och han accepterade detta på villkor att ingen del av medlemsavgiften tillföll den socialdemokratiska pressen eller det socialdemokratiska partiet eller gick till något annat politiskt syfte. Fackföreningen ville inte lova det, och chauffören blev inte medlem utan blev av med anställningen. Han stämde fackföreningen och ville ha fastställt att den inte hade haft rätt att använda en del av hans medlemsavgift på angivet sätt. Fem domare i Højesteret menade att ordningen inte kunde anses ”at gøre et sådant indgreb i den enkeltes ret til politisk frihed, at appellanten over for indstævnte har kunnet gøre krav på at være medlem uden at deltage i ordningen gennem sin kontingentbetaling på lige fod med de øvrige medlemmer.”511 Liksom landsrätten ogillade de hans talan. Två domare, som biföll chaufförens talan, uttalade bland annat: Holst-Christensen 1989 s. 55-56. Jfr ett liknande avgörande återgivet i Bet. 1221/1990 s. 71-72. 507 SeUfR1987 s. 307, jfr Holst-Christensen 1989 s. 50 ochBet. 1220/1991 s. 66. Se ävenUfR 1985 s. 347, som tangerade EKMRart. 6 utan att denna nämndes, jfr Garde 1992 s. 346. 508 UfR1989 s. 928 och Zahle 1989 bd 3 s. 236. 509 UfR1989 s. 302 och 775. 510 Jfr Jensen 1990 s. 8-9. 511 UfR1967 s. 46 på s. 48. Chaufförer och fackföreningar ”Indstævnte findes ikke som betingelse for appellantens således fremtvungne medlemsskab at have været berettiget til at afkræve ham bidrag til andet end fagforeningens rent faglige formål. Indstævnte findes derfor, uanset at fagforeninger i øvrigt i en lang årrække gennem deres overorganisationer har ydet bidrag til socialdemokratisk presse og partiarbejde, ikke at have været berettiget til mod ap-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=